AP-fonderna satsar miljarder i fossilvärstingar

https://www.klimatsmart.se/images/news/snf-fossilfria-pensioner250x548.jpg

AP-fonderna investerar miljarder av våra pensioner i 89 av de 200 största kol-, gas- och oljebolagen i världen – i strid med Parisavtalet och nya hållbarhetskrav. Det visar Naturskyddsföreningens nya rapport ”Fossilfria pensioner” som släpps idag. Vi har med hjälp av frilansjournalister besökt Sydafrika, Kazakstan och Colombia där de fossila projekten leder till förgiftade vattendrag, hjärnskadade barn och kränkningar av mänskliga rättigheter. Första till Fjärde AP-fonderna är statliga pensionsfonder som alla arbetande i Sverige betalar in till. Deras uppdrag är att förvalta vårt gemensamma pensionskapital för att få pengarna att växa. Men genom att investera våra pensionspengar i fossila bolag bidrar AP-fonderna till att elda på klimatkrisen. Naturskyddsföreningens nya rapport ”Fossilfria pensioner” visar att Första till Fjärde AP-fonderna investerar i 89 av de 200 största fossiljättarna i världen till ett värde av 16,4 miljarder kronor. Detta trots den nya AP-fondslagen från januari 2019 som säger att AP-fonderna, utan att göra avkall på långsiktigt hög avkastning, även har en skyldighet att främja en hållbar utveckling. – Våra gemensamma pensionspengar ska inte bidra till klimatkrisen. Det är varken hållbart, ansvarsfullt eller förenligt med Parisavtalet, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare. Naturskyddsföreningen har med hjälp av frilansjournalister undersökt tre fossila projekt, i Sydafrika, Kazakstan och Colombia, som drivs av bolag som AP-fonderna investerar miljarder i. Vi har funnit att dessa projekt fått allvarlig negativ påverkan på miljön och lokalbefolkningens hälsa. I Kazakstan har utsläpp av giftig gas från det massiva olje- och gasfältet Karachaganak lett till förgiftning av barn som fått permanenta hjärnskador. Det är så allvarligt att FN:s rapportör konstaterat att det inneburit en kränkning av mänskliga rättigheter. I Sydafrika blir folk sjuka av luftföroreningar och dör i förtid på grund av utsläpp från jättebolaget Sasols anläggning i Secunda. I Colombia har kolgruvan Cerrejón orsakat torka, undernäring och tvångsförflyttningar för befolkningen. – Förutom att leda till stora klimatutsläpp får de här verksamheterna förödande konsekvenser för människor och miljön i närområdet. Det är helt oacceptabelt att svenska pensionspengar bidrar till att hota människors rätt till försörjning, god hälsa och rent vatten, säger Karin Lexén. Ingen av AP-fonderna har antagit mål för att minska eller fasa ut fossila investeringar i sina portföljer. Deras strategi är istället att försöka påverka bolagen genom så kallat ”aktivt ägande”. Men fondernas ägarandelar i bolagen är mycket små, ofta kring 0,01 procent, vilket betyder att möjligheterna att påverka är minimala. Det är också svårt att få de fossila bolagen att ge upp sin kärnverksamhet som bygger på fossila bränslen. – Eftersom fondernas ägarandel är minimal så tror vi inte att det går att påverka de fossila bolagen i grunden. Det är bättre att sälja de fossila investeringarna. Om svenska pensionsfonder gör det kan det inspirera fler att följa efter, säger Karin Lexén. Naturskyddsföreningen har också granskat fondernas investeringsplaner som visar att inget av bolagen som planerar att sluta med fossil verksamhet. Tvärtom fortsätter de att investera i nya fossila projekt. – Politikerna har tagit ett stort kliv framåt genom att införa en lag som kräver att fonderna ska främja hållbar utveckling. Nu är det upp till AP-fondernas styrelser att skyndsamt se till så att detta genomförs och att investeringarna i fossila bolag upphör, säger Karin Lexén.