Transportsektorn - Sverige utan utsläpp

https://www.klimatsmart.se/images/news/lenaek250x147.jpg

Hur kan transportsektorn utvecklas och förändras för att bidra till ett Sverige utan klimatutsläpp år 2050? I samband med det andra mötet med referensgruppen 2050 den 7 mars, passade miljöminister Lena Ek på att samla fler aktörer från olika sektorer till att utbyta kunskap och erfarenheter. Tom Hedlund och Reino Abrahamsson från Naturvårdsverket inledde med att presentera delrapporten i det uppdrag om olika scenarier på vägen fram till år 2050 som ska redovisas den 1 december i år. I rapporten, som sammanställer befintliga svenska och internationella scenariostudier inom klimat- och energiområdet, identifieras olika vägar för att nå visionen, genom 1) utsläppsminskningar, 2) negativa utsläpp och medvetna åtgärder såsom ökad kolsänka, och 3) internationella växthusmarknader. Naturvårdsverket kommer under året att fortsätta analysera hur dessa tre spår kan bidra till en svensk färdplan mot 2050 och göra egna scenarioanalyser av hur olika sektorer kan bidra. Man konstaterar också att de globala utsläppen måste börja minska och kulminera 2020 för att målet ska nås. Enligt publicerade studier är det möjligt att minska de inhemska utsläppen med 70-90 procent jämfört med 1990, men det kräver teknikgenombrott, teknikspridning och teknikanvändning på alla områden. Transportområdet innebär en särskild utmaning som kräver satsningar på utveckling av energieffektiva motorer för att minska kostnader för batterier. Naturvårdsverket är inte ensamt om att blicka framåt i arbetet mot 2050. - Allt hänger ihop vilket innebär att det inte går att optimera olika system för sig, sade Svenska miljöinstitutets (IVL) vice VD Åke Iverfeldt. IVL har tagit fram ett tiotal rapporter med olika scenarier framåt 2050. De visar att transportsektorn är en av de stora utmaningarna då den genererar 31 procent av växthusgaserna. Påverkan från sektorn fortsätter också att öka på grund av en förändrad livsstil; vi är mer rörliga idag, produktionen är mer global och vi svenskar har en hög betalningsvilja som gör att ett högt skattetryck på fossila bränslen inte alltid biter. Både Åke Iverfeldt och IVL:s klimatexpert Lars Zetterberg inledde optimistiskt med att en koldioxidfri transportsektor är möjlig men kräver samverkan mellan olika sektorer. Som exempel gavs skogsindustrins möjlighet att bidra till biogas som kan användas både för transporter och till fjärrvärme. De visade också på skogens betydelse då skogssänkan reducerar två tredjedelar av koldioxidutsläppen i Sverige men höjde samtidigt ett varningens finger då skogens förmåga att uppta koldioxiden förr eller senare mättas. Måns Nilsson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute, SEI, breddade perspektivet till den globala arenan och lyfte fram milleniemålet om en global tillgång till energi  energy access for all. SEI:s slutsatser för att uppnå detta var att; teknikutveckling krävs, att generella marknadsmedel inte räcker, att effektiviseringar och förändrade beteenden är nödvändiga, och att infrastrukturen behöver utvecklas. Jonas Åkerman, Tekn dr. i miljöstrategisk analys vid KTH, fortsatte att sätta transporter och klimatutmaningen i ett internationellt perspektiv. Han berättade om aktuell forskning som visar hur personflygtransporter utgör en mycket stor del av alla transporter och att den svenska befolkningens flygresande ökar i en sådan takt att den 2017 kommer att gå om biltrafiken. Jonas Åkerman lyfte också fram hur lågt beskattade transporter med sjöfart, flyg och tung industri är jämfört med biltransporten i dag. Slutligen berättade representanter från fordonsindustrin om sin syn på utvecklingen av transportsektorn. Urban Wästljung, manager vid Scania, berättade om deras vision om en halvering av koldioxidutsläppen till 2020, ett arbete som kräver samarbete med lagstiftare och kunder. Han lyfte fram elbilar som en del av lösningen. - Vi måste också titta på hur vi kan elektrifiera den tunga trafiken, sade han. Liis Boman, miljöansvarig vid Toyota Sweden, inledde med att tala om deras mål om en hållbar mobilitet. - Vi är övertygade om att det är möjligt men då måste vi alla samarbeta, sade hon. Liis Boman underströk hur viktig kunskap om ny teknik är med exemplet att det fortfarande finns en okunskap och ibland rädsla för hybridteknik trots att den funnits på marknaden i 10 år. Slutligen berättade Niklas Gustavsson, senior vice president vid Volvo AB, om deras arbete med bränsle från biomassa och metandiesel och om de parallellhybrider som sålts mycket på internationella marknader. Han bekräftade det som tidigare sagts om att långsiktiga, politiska och globala beslut har stor betydelse för att industrin ska utvecklas framöver. Under dagen blev det tydligt att branschen är på god väg i utvecklingen mot att minska koldioxidutsläppen. Men det krävs ny teknik, effektiviseringar och beteendeförändringar. Inte minst behövs långsiktighet i arbetet och ett systemperspektiv där olika branscher samarbetar för att tillsammans bidra till att uppnå målet.