Sunpine talldiesel det nya biodrivmedlet

https://www.klimatsmart.se/images/news/energimyndlogo195x50.gif

På bara fem år har Lars Stigsson lyckats förverkliga sin idé. När fabriken i Piteå står klar om ett år ska den producera 100.000 ton talldiesel per år. Därmed kan det första nya svenska drivmedlet från skogen bli verklighet. Att använda skogsråvara för att göra miljövänliga drivmedel har länge varit en dröm men som det har visat sig ta lång tid att förverkliga. Trots årtionden av forskning har flera av de mer kända varianterna inte lyckats ta steget från labb till marknad. Ett undantag finns, på fem år har Lars Stigson lyckat utveckla en process för att göra biodiesel av massabrukens tallolja. Fabriken i Piteå hamn där 100.000 ton rådiesel årligen ska produceras är snart klar. Om allt går som det ska beräknas den första leveransen ske under 2010. – Att vi så snabbt har kunnat gå från idé till en nästan färdig fabrik beror på att processen är relativt enkel, den tallolja som vi köper från massabruken är från början rätt lik vanlig diesel, säger Lars Stigsson. – Allt som vi behöver göra är rena talloljan från en stor mängd svavel och de komponenter som inte har dieselegenskaper och sedan att möblera om lite inom molekylerna. Men det finns ett steg två i processen: på Preems raffinaderi i Göteborg ska råtalldieseln renas ytterligare en gång för att all svavel ska försvinna och först därefter kan den blandas med vanlig fossil diesel. Preem kommer förmodligen inte sälja ren talldiesel eftersom det kräver ett ytterligare processteg för att ge dieseln rätt köldegenskaper. Det skulle göra dieseln dyrare utan att miljönyttan ökade. Dessutom blir den fossila dieseln bättre när den blandas med skogsdiesel eftersom den har bättre tändegenskaper. Lars Stigsson har genom sitt eget bolag på egen hand finansierat den tidiga utvecklingen av projektet som fått namnet Sunpine. – Dessutom har jag lyckats få ihop ett dreamteam som medfinansiärer i kommersialiseringen av SunPine. Det är Sveaskog, Södra skogsägarna och Preem som har tillgång till marknaden och som har den raffinaderikapacitet som krävs för slutförädling av talldieseln. De har gemensamt satsat 150 miljoner vilket tillsammans med lånefinansiering gör att vi fått ihop de 300 miljonerna som krävs för att klara investeringarna. Preem har dess utom satsat ytterligare 235 miljoner i sitt raffinaderi i Göteborg för att kunna ta emot den talldiesel som kommer från Piteå samt ytterligare 60.000 ton vegetabiliska oljor. – Vi är på väg att gå från att vara ett oljebolag till att bli en drivmedelsproducent. Det stora problemet idag är att hitta förnybara alternativ som är socialt acceptabla och som dessutom inte konkurrerar med matproduktion. Därför är tallolja en intressant råvara och ett alternativ som vi inte kan se att det skulle kunna bli någon diskussion om, säger Thomas Ögren, presschef på Preem. Energimyndigheten gick i ett tidigt skede in och delfinansierade en förstudie, totalt satsade myndigheten fem av de tio miljoner som krävdes för att utvärdera idéns bärighet. – Ett lysande exempel på när små bidrag i rätt tid kan ge ett betydande resultat, säger en nöjd Alice Kempe, handläggare på Energimyndighen. – Huvudförklaringen till framgången är att Lars Stigsson jobbar på ett sätt som är unikt. Han är både en idéspruta och innovatör men även en person som har förmåga att hitta samarbetspartners som är villiga att ställa upp som finansiärer. Den årliga produktionen vid Piteåfabriken motsvarar bränslebehovet för 100 000 dieselfordon som i genomsnitt kör 1 000 mil per år. I Sverige finns förutsättning att bygga ytterligare en fabrik, i världen som helhet kanske en handfull. I talloljan finns dessutom mer än diesel att hämta. Inom några år kommer Piteåfabriken att utvecklas till att bli ett litet bioraffinaderi där det bland annat kommer att vara möjligt att utvinna upp till 3 000 ton växtsteroler, en produkt som många åtrår eftersom ämnet kan användas för att sänka kolesterolhalten i blod. Ekonomiskt beräknas intäkterna från växtsteroler kunna bli minst lika stora som för huvudprodukten.