Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Nytt tonläge i GMO-debatten

https://www.klimatsmart.se/images/news/mistra182x39.jpg

Framtidens växtbioteknik var temat för ett seminarium i Alnarp nyligen. Syftet var att sprida kunskap, men också att bidra till en mer nyanserad diskussion om genmodifierade grödor och livsmedel. Samhällsdebatten om genmodifierade livsmedel har länge varit polariserad, med företrädare och motståndare i fastlåsta positioner på behörigt avstånd från varandra. Det finns emellertid tendenser som talar för att vi är på väg mot en mer nyanserad samtalston, och att parterna försiktigt närmar sig varandra. Det var något som framkom under seminariet The future of plant biotechnology in Europe i början av november. – Det blev ett väldigt bra seminarium med inlägg som framhöll både möjligheter och svårigheter med att använda växtbioteknik, säger Sven Ove Hansson, professor i filosofi och programchef för forskningsprogrammet Mistra Biotech, en av seminariets medarrangörer. Seminariet samlade ett hundratal personer verksamma inom jordbruks- och livsmedelsnäringen – företrädare för myndigheter, lantbruksorganisationer, företag och forskare. Under dagen diskuterades både ny teknik och ny lagstiftning, men också hur forskare inom området kan interagera med allmänheten. En av de inbjudna föredragshållarna var den brittiska forskaren Huw Jones, professor vid Rothamstead Research Institute. Huw Jones och hans kollegor har utvecklat en ny genmodifierad vetesort som inte kräver insektsbekämpning – istället har de överfört en naturligt förekommande gen till vetet som innebär att plantan på egen hand producerar ett ämne som håller bladlöss borta. Fältförsöken med den genmodifierade vetesorten norr om London har mött stark kritik från allmänhet och miljöorganisationer. Huw Jones berättade om hur forskarlaget arbetat aktivt med att bemöta och informera allmänheten, utan att förneka risker. Inför en demonstration i slutet av maj i år förekom till och med hot om att sabotera försöksodlingarna. Forskarna spelade då bland annat in en youtube-film där man i saklig ton bad demonstranterna att besinna sig – protesten genomfördes men utan skadegörelse. Huw Jones konstaterade under seminariet att acceptansen för genmodifierade grödor generellt verkar ha ökat under det senaste året. Även Sven Ove Hansson tycker sig se tecken på det, och han konstaterar att forskningsprogrammet Mistra Biotech har spännande år framför sig. – Jag kan inte säga att det skett någon verklig omsvängning i den allmänna opinionen men jag ser tecken på att bioteknik och genteknik har börjat diskuteras mer sakligt. Det är till godo både för forskningen och för ansträngningarna att skapa ett hållbart jordbruk, säger Sven Ove Hansson. Mistra Biotech har som sitt primära syfte att utnyttja växtbioteknik för att minska miljöpåverkan inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Forskningsprogrammet har dock också en uttalad strategi att kommunicera med samhällets olika aktörer, och seminariet var en del i den strategin.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Nytt tonläge i GMO-debatten

2012-12-10
Framtidens växtbioteknik var temat för ett seminarium i Alnarp nyligen. Syftet var att sprida kunskap, men också att bidra till en mer nyanserad diskussion om genmodifierade grödor och livsmedel.

Samhällsdebatten om genmodifierade livsmedel har länge varit polariserad, med företrädare och motståndare i fastlåsta positioner på behörigt avstånd från varandra. Det finns emellertid tendenser som talar för att vi är på väg mot en mer nyanserad samtalston, och att parterna försiktigt närmar sig varandra. Det var något som framkom under seminariet The future of plant biotechnology in Europe i början av november.

– Det blev ett väldigt bra seminarium med inlägg som framhöll både möjligheter och svårigheter med att använda växtbioteknik, säger Sven Ove Hansson, professor i filosofi och programchef för forskningsprogrammet Mistra Biotech, en av seminariets medarrangörer.

Seminariet samlade ett hundratal personer verksamma inom jordbruks- och livsmedelsnäringen – företrädare för myndigheter, lantbruksorganisationer, företag och forskare. Under dagen diskuterades både ny teknik och ny lagstiftning, men också hur forskare inom området kan interagera med allmänheten.

En av de inbjudna föredragshållarna var den brittiska forskaren Huw Jones, professor vid Rothamstead Research Institute. Huw Jones och hans kollegor har utvecklat en ny genmodifierad vetesort som inte kräver insektsbekämpning – istället har de överfört en naturligt förekommande gen till vetet som innebär att plantan på egen hand producerar ett ämne som håller bladlöss borta.

Fältförsöken med den genmodifierade vetesorten norr om London har mött stark kritik från allmänhet och miljöorganisationer. Huw Jones berättade om hur forskarlaget arbetat aktivt med att bemöta och informera allmänheten, utan att förneka risker. Inför en demonstration i slutet av maj i år förekom till och med hot om att sabotera försöksodlingarna. Forskarna spelade då bland annat in en youtube-film där man i saklig ton bad demonstranterna att besinna sig – protesten genomfördes men utan skadegörelse.

Huw Jones konstaterade under seminariet att acceptansen för genmodifierade grödor generellt verkar ha ökat under det senaste året. Även Sven Ove Hansson tycker sig se tecken på det, och han konstaterar att forskningsprogrammet Mistra Biotech har spännande år framför sig.

– Jag kan inte säga att det skett någon verklig omsvängning i den allmänna opinionen men jag ser tecken på att bioteknik och genteknik har börjat diskuteras mer sakligt. Det är till godo både för forskningen och för ansträngningarna att skapa ett hållbart jordbruk, säger Sven Ove Hansson.

Mistra Biotech har som sitt primära syfte att utnyttja växtbioteknik för att minska miljöpåverkan inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Forskningsprogrammet har dock också en uttalad strategi att kommunicera med samhällets olika aktörer, och seminariet var en del i den strategin.
Källa: Mistra

Senaste nyheter