Vid upphandling kan man kräva ekologisk mat, men inte närodlat

https://www.klimatsmart.se/images/news/miljostyrningsradet160x180.jpg

Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan som stödjer offentlig sektor att ställa hållbarhetskrav i upphandling. Med anledning av sista tidens medierapportering om livsmedelsupphandling och nya upphandlingsdirektiven vill vi klarlägga och förtydliga några punkter som till exempel att man inte kan kräva närodlat i upphandling, varken nu eller med det nya direktivet. Det finns stora möjligheter att ställa krav i sin upphandling så att man får den kvalitet man vill ha. Redan idag ställs krav på maten, t.ex. att varor ska vara ekologiska eller krav på god djuromsorg. Idag använder 95 % av alla kommuner och 100 % av alla landsting Miljöstyrningsrådets krav när de upphandlar livsmedel så viljan och kompetensen finns att ställa miljö- och djurskyddskrav. Den bild Miljöstyrningsrådet har är att svenska kommuner och landsting har hög kompetens och höga ambitioner med maten de serverar till barn och äldre. Många politiker, tjänstemän och medborgare tycker det är rätt att ställa höga krav på den offentliga maten. I upphandlingar ställs redan idag tuffa krav men det betyder inte att man kan ställa vilka krav som helst. Kommuner och landsting måste följa upphandlingslagstiftningen som bland annat innebär att krav kan ställas på miljö, djurskydd och sociala förhållanden. Men man kan inte ställa krav på ett visst ursprung på en vara. Varken nu eller med de nya upphandlingsdirektiven. Det gör att man inte kan kräva att varan ska vara närproducerad eller producerad i något utpekat land, t.ex. Sverige eller Brasilien. De kommuner och landsting som nu anklagas för att rata svenska produkter får bära ansvaret för något de inte kan påverka. De väljer inte bort svenska varor eftersom de inte aktivt kan välja att upphandla svenska varor. De varor som kommunerna får är de varor som motsvarar de krav som ställts i upphandlingen och det är leverantören som väljer vilken vara de offererar kommunerna och därmed vilket ursprung produkten har. Ett exempel är äpplen som odlas i många länder och handlas mellan kontinenterna. Ett äpple som växt i Tyskland eller Argentina, och som uppfyller kommunens krav, kan levereras till en kommun om leverantören har ett sådant äpple i sitt sortiment oavsett hur många äppelodlare som verkar i kommunen. En äppelodlare som saknar avtal med den vinnande leverantören, och inte har ett eget avtal med kommunen, får inte leverera till kommunens skolor eller äldreboenden även om äppelodlaren kan och vill. Vid upphandling kan man ställa krav hur djuren har det under sin levnad. I Sverige har vi strikta regler för djurhållning och bonden måste följa dessa. I andra länder ser lagstiftningen annorlunda ut och det är viktigt att ställa krav så att varor som kommer från bra produktion konkurrerar med varandra oavsett produktionsland. På så vis hushåller vi med skattebetalarnas pengar och svenska varor kan vara med och konkurrera med utländska varor. För att säkerställa att man får det man upphandlat och betalar för är uppföljning är en central fråga. På livmedelsområdet är leverantörskedjorna ofta långa och handeln global vilket gör att detta inte är ett lätt arbete. Därför arbetar Miljöstyrningsrådet intensivt med att stödja uppföljningsarbetet. Även den andra parten i affären, dvs. grossister och leverantörer, måste vässa sig och fortsätta arbetet med att säkerställa att produkter har rätt kvalitet och att information om detta når beställaren. Både beställare och leverantörer måste arbeta tillsammans för att få livsmedelsupphandlingen att fungera bättre – men det är sällan en kompetensfråga utan snarare en resursfråga att få tid att göra rätt! Kontakta gärna Monica Sihlén, projektledare på Miljöstyrningsrådet för mer information på monica@msr.se, 08-700 66 94.