Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Världen behöver ett globalt bindande plastavtal

https://www.klimatsmart.se/images/news/wwf-plastihaven250x167.jpg

Åtta ton plastavfall läcker till miljön och haven varje år. Det har lett till dokumenterade skador på hela 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller spöknät. Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År 2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha ätit plast. Nu krävs ett kraftfullt avtal på global nivå för att klara plastkrisen, enligt WWF. – Det är bråttom. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter. Det vi ser är toppen på ett isberg. Därför uppmanar vi världens ledare att jobba för ett globalt bindande avtal nu. Målet är att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Åsa Ranung, chef för vattenmiljö på WWF. Uppmaningen kommer inför FNs miljömöte i Nairobi 11-15 mars då plastfrågan kommer upp. WWF lanserar idag rapporten ”Solving Plastic Pollution Through Accountability” med kravet ”No plastics in nature”. WWF riktar strålkastarljuset på bristen på ansvar i hela kedjan från produktion till plastskräp. Ett positivt steg i rätt riktning är EUs kommande förbud för vissa engångsartiklar till år 2021 – men tuffare åtgärder måste till generellt på global nivå. Alla måste ta sitt ansvar inklusive utökat producentansvar. – Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska användningen av jungfrulig plast. Plast som produceras bör ha hög kvalité med ett värde på återvinningsmarknaden. Konsumtionen av jungfrulig plast måste ned och resursen tas om hand bättre i avfallshanteringssystemen, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF. Plastföroreningarna beräknas varje år kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, och utsläppen spås öka med 50 procent i takt med att produktionen ökar. Hur mycket plast tillverkas? Produktionen av plast har ökat från 1,5 miljoner ton 1950 till 335 miljoner ton 2016. Det motsvarar cirka 43 kg plast per person och år. Produktionen väntas fördubblas till 2030. Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar! Länder som producerar mest plastavfall som inte återvinns: - USA: 71 miljoner ton/år - Kina 54 miljoner ton/år - Indien 19 miljoner ton/år - Brasilien 11 miljoner ton/år - Tyskland 8 miljoner ton/år - Storbritannien, Japan och Kanada 7 miljoner ton/år - Mexiko 6 miljoner ton/år - Frankrike 4 miljoner ton/år Sverige producerar ca 1 miljon ton plastavfall per år som inte samlas in. Varje amerikan släpper ut 214 kg plast som inte samlas in, en svensk 100 kg, en kines 39 kg. Vid tillverkning av 1 kg plast av fossil råvara (sett över all plastproduktion) krävs det ungefär 2 kg olja. Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år. Mycket av plasten i havet lägger sig på botten och i vattenmassorna och syns därför inte för ögat. Globalt finns fem stora plastströmmar (gyros) i haven, två i Stilla havet, två i Atlanten och ett i Indiska Oceanen. 80 procent av plastskräpet som når haven kommer från landbaserade källor. I Medelhavet är koncentrationen av mikroplaster högst i världen. 90 procent av plastavfallet transporteras via tio floder i Afrika eller Asien (Helmholtz Center for Environmental Research i Tyskland) – bland annat Ganges, i Indien och Yangtze, i Kina. Bara 14 procent av all plast återvinns globalt idag - i Sverige återvinns 45 procent av plastförpackningarna. ”Ingen plast i naturen” är namnet på den globala namninsamlingskampanj som WWF driver med krav på ett bindande plastavtal, se https://go.panda.org/plastics

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Världen behöver ett globalt bindande plastavtal

2019-03-09
Valhaj bland plastskräp
Åtta ton plastavfall läcker till miljön och haven varje år. Det har lett till dokumenterade skador på hela 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller spöknät. Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År 2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha ätit plast. Nu krävs ett kraftfullt avtal på global nivå för att klara plastkrisen, enligt WWF.

– Det är bråttom. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter. Det vi ser är toppen på ett isberg. Därför uppmanar vi världens ledare att jobba för ett globalt bindande avtal nu. Målet är att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Åsa Ranung, chef för vattenmiljö på WWF.

Uppmaningen kommer inför FNs miljömöte i Nairobi 11-15 mars då plastfrågan kommer upp. WWF lanserar idag rapporten ”Solving Plastic Pollution Through Accountability” med kravet ”No plastics in nature”. WWF riktar strålkastarljuset på bristen på ansvar i hela kedjan från produktion till plastskräp. Ett positivt steg i rätt riktning är EUs kommande förbud för vissa engångsartiklar till år 2021 – men tuffare åtgärder måste till generellt på global nivå. Alla måste ta sitt ansvar inklusive utökat producentansvar.

– Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska användningen av jungfrulig plast. Plast som produceras bör ha hög kvalité med ett värde på återvinningsmarknaden. Konsumtionen av jungfrulig plast måste ned och resursen tas om hand bättre i avfallshanteringssystemen, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF.

Plastföroreningarna beräknas varje år kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, och utsläppen spås öka med 50 procent i takt med att produktionen ökar.

Hur mycket plast tillverkas?

Produktionen av plast har ökat från 1,5 miljoner ton 1950 till 335 miljoner ton 2016. Det motsvarar cirka 43 kg plast per person och år. Produktionen väntas fördubblas till 2030. Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar!

Länder som producerar mest plastavfall som inte återvinns:

- USA: 71 miljoner ton/år
- Kina 54 miljoner ton/år
- Indien 19 miljoner ton/år
- Brasilien 11 miljoner ton/år
- Tyskland 8 miljoner ton/år
- Storbritannien, Japan och Kanada 7 miljoner ton/år
- Mexiko 6 miljoner ton/år
- Frankrike 4 miljoner ton/år

Sverige producerar ca 1 miljon ton plastavfall per år som inte samlas in.

Varje amerikan släpper ut 214 kg plast som inte samlas in, en svensk 100 kg, en kines 39 kg.

Vid tillverkning av 1 kg plast av fossil råvara (sett över all plastproduktion) krävs det ungefär 2 kg olja.

Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år.

Mycket av plasten i havet lägger sig på botten och i vattenmassorna och syns därför inte för ögat. Globalt finns fem stora plastströmmar (gyros) i haven, två i Stilla havet, två i Atlanten och ett i Indiska Oceanen. 80 procent av plastskräpet som når haven kommer från landbaserade källor. I Medelhavet är koncentrationen av mikroplaster högst i världen. 90 procent av plastavfallet transporteras via tio floder i Afrika eller Asien (Helmholtz Center for Environmental Research i Tyskland) – bland annat Ganges, i Indien och Yangtze, i Kina.

Bara 14 procent av all plast återvinns globalt idag - i Sverige återvinns 45 procent av plastförpackningarna.

”Ingen plast i naturen” är namnet på den globala namninsamlingskampanj som WWF driver med krav på ett bindande plastavtal, se https://go.panda.org/plastics
Källa: WWF
Foto: Richard Carey/Shutterstock/WWF

Senaste nyheter