Strategi för Nagoya nu

https://www.klimatsmart.se/images/news/naturskyddsforeningen250x45qa.jpeg

Det har nu gått ett år sedan det globala avtalet i Nagoya om en räddningsplan för den biologiska mångfalden. Ändå saknar Sverige en konkret strategi för att nå dit. Idag skriver åtta miljöorganisationer en gemensam debattartikel i Göteborgsposten om vikten av att följa Nagoyaavtalet. Det globala avtalet i Nagoya förra hösten innebär starten till en räddningsplan för livet på jorden. Nu, ett år senare, saknar Sverige en konkret strategi för att nå dit. Vi uppmanar miljöminister Lena Ek att höja ambitionerna, skriver företrädare för en rad miljöorganisationer. Ett år har gått sedan FN-mötet om biologisk mångfald i japanska Nagoya. Förhandlingarna blev en framgång för den svenska regeringen men också för många naturälskare och miljökämpar som aktivt hade kämpat för ett avtal. Världens nationer kunde enas om en strategi för att bevara världens växter, djur och andra organismer, men också variationen i allt från landskap till arvsanlag. Länderna har åtagit sig att till 2020 se till att jord-, vatten- och skogsbruk bedrivs hållbart, att restaurera 15 procent av redan förstörda ekosystem och att skydda 17 procent av landområden samt 10 procent av kustområden och marina områden från exploatering. Ekosystemtjänsterna och naturresurserna ska inkluderas i nationalräkenskaperna. Avtalet i Nagoya tyder på att världens regeringar på allvar börjar inse att det är naturen som anger ramarna för samhällets och ekonomins utveckling, inte tvärtom. Världen måste tänka om – även Sverige. Arbetet med att varaktigt skydda naturområden måste påskyndas och målet för arealen skyddad mark höjas. Samtidigt måste vi genomföra målet om hållbart brukande – i skogen måste exempelvis miljöhänsynen skärpas och den pågående intensifieringen stoppas. Den kanske största utmaningen är skyddet av den produktiva skogsmarken, den miljö som har flest rödlistade hotade arter i vårt land. Idag är endast en mindre del, cirka 4 procent av de beslutade 17 procenten, skyddade. Det moderna skogsbruket har skapat ett likformigt och ekologiskt utarmat skogslandskap. Samtidigt som produktionen av skogsråvara har ökat har allt fler arter rödlistats. Det saknas nu tillräckligt mycket biologiskt värdefull produktiv skogsmark att skydda i Sverige för att nå våra åtaganden enligt Nagoya-överenskommelsen. Därför krävs även omfattande restaurering av skog för att arterna ska klara sig på sikt. Den snabbaste och effektivaste åtgärden är att omedelbart upphöra med avverkning av de få återstående gammelskogarna och skogar med höga naturvärden. Det räcker inte för att klara målet att skydda 17 procent produktiv skog. Men ju fler värdefulla skogar som faller, desto större blir problemet med att uppfylla åtagandena. Tanken på ett omedelbart skydd har framförts av vice statsminister Jan Björklund och statsminister Fredrik Reinfeldt har slagit fast att våra värdefulla skogar ska skyddas långsiktigt. Detta är hoppingivande och vår nya miljöminister Lena Ek måste se till att beslut fattas snarast. Vi lever mitt i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia, den enda utrotningsvåg som orsakats av en av planetens egna arter – människan. Avtalet från Nagoya innebär en grund för en räddningsplan och nu återstår att agera. Ett år har gått och Sveriges saknar alltjämt en konkret strategi. Vi vill nu uppmana alla aktörer till ökade ambitioner. Mänsklighetens framtid avgörs nu – tillsammans ska vi lyckas. Undertecknat: - Karin Åström, vice ordförande Naturskyddsföreningen - Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF - Patrik Eriksson, kampanjchef Greenpeace - Viktor Säfve, ordförande Skydda Skogen - Lovisa Nilsson, ordförande Fältbiologerna - Pia Bergenholtz, ordförande Jordens Vänner - Dennis Kraft, ordförande Sveriges Ornitologiska Förening - Margareta Edqvist, ordförande Svenska Botaniska - Föreningen