Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Konsumtionsbaserade miljöindikatorer

https://www.klimatsmart.se/images/news/Naturvardsverket-logga_1_72x80.gif

Naturvårdsverket presenterar förslag till konsumtionsbaserade indikatorer för uppföljning av klimat- och luftutsläpp som sker i Sverige och utomlands, till följd av svensk konsumtion. Detta görs i rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer – Underlag för uppföljning av generationsmålet. I och med att generationsmålet omformulerades och beslutades av riksdagen 2010 och ett internationellt perspektiv förts in, har Naturvårdsverket låtit utveckla indikatorer för att följa upp Sveriges påverkan på klimat- och luftutsläpp i andra länder. Sverige påverkar miljön i andra länder genom vår konsumtion – en stor del av det som konsumeras i Sverige tillverkas helt eller delvis i andra länder. För att nå generationsmålet, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder, är det nödvändigt att som ett första steg kvantifiera den samlade miljöpåverkan som svensk konsumtion orsakar. Indikatorerna baseras på miljöutvidgad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Konsumtionsbaserade indikatorer har tagits fram för växthusgasutsläpp samt för utsläpp av svaveldioxid, ammoniak och kväveoxid åren 2000 2008. I rapporten ingår även en studie med syfte att ta ett första steg för att kvantifiera utsläpp av kemiska ämnen i ett konsumtionsperspektiv. Ett stort problem inom kemikalieområdet är brist på data. I studien provas datakällan E-PRTR (European Pollutant Release and Transfer Register) i en miljöutvidgad input-outputanalys. E-PRTR är en databas för EU:s medlemsländer som innehåller inrapporterade punktutsläpp per sektor. De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2000 till 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2008. Detta innebär en ökning på 9 procent under tidsperioden. Den ökning indikatorn visar kan i modellen huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import. En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor. Nästan hälften av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden. Ovanstående är en förenklad beskrivning av beräkningsförfarandet. För ytterligare information hänvisar vi till rapporten.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Konsumtionsbaserade miljöindikatorer

2012-03-27
Naturvårdsverket presenterar förslag till konsumtionsbaserade indikatorer för uppföljning av klimat- och luftutsläpp som sker i Sverige och utomlands, till följd av svensk konsumtion. Detta görs i rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer – Underlag för uppföljning av generationsmålet.

I och med att generationsmålet omformulerades och beslutades av riksdagen 2010 och ett internationellt perspektiv förts in, har Naturvårdsverket låtit utveckla indikatorer för att följa upp Sveriges påverkan på klimat- och luftutsläpp i andra länder. Sverige påverkar miljön i andra länder genom vår konsumtion – en stor del av det som konsumeras i Sverige tillverkas helt eller delvis i andra länder.

För att nå generationsmålet, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder, är det nödvändigt att som ett första steg kvantifiera den samlade miljöpåverkan som svensk konsumtion orsakar. Indikatorerna baseras på miljöutvidgad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Konsumtionsbaserade indikatorer har tagits fram för växthusgasutsläpp samt för utsläpp av svaveldioxid, ammoniak och kväveoxid åren 2000 2008.

I rapporten ingår även en studie med syfte att ta ett första steg för att kvantifiera utsläpp av kemiska ämnen i ett konsumtionsperspektiv. Ett stort problem inom kemikalieområdet är brist på data. I studien provas datakällan E-PRTR (European Pollutant Release and Transfer Register) i en miljöutvidgad input-outputanalys. E-PRTR är en databas för EU:s medlemsländer som innehåller inrapporterade punktutsläpp per sektor.

De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2000 till 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2008. Detta innebär en ökning på 9 procent under tidsperioden. Den ökning indikatorn visar kan i modellen huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import.

En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor. Nästan hälften av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden.

Ovanstående är en förenklad beskrivning av beräkningsförfarandet. För ytterligare information hänvisar vi till rapporten.

Här kan du ladda ner hela rapporten: www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6483-9/

Senaste nyheter