Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Bristande dammar på aluminiumoxidverk

https://www.klimatsmart.se/images/news/temfunderingar250x53bt.jpg

En av de största utmaningarna för dagens företag är att förstå hur deras leverantörer agerar med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och kommuner i sin omgivning. Detta gäller inte bara de företag som engagerar sig i CSR-frågor utan även miljöcertifierade företag som kanske producerar sina varor i Sverige men köper råvaror från utländska eller inhemska leverantörer och ofta har ett internationellt kundnätverk. Det finns ett flertal fall där företaget och kanske även dess kunder – men framför allt naturen och närliggande kommuner – påverkats negativt då företagets leverantörer agerat med ekonomiskt vinstintresse som dess största drivkraft. Det är särskilt lätt att hitta exempel inom kemikalieindustrin på grund av dess komplexa, icke transparenta leverantörskedjor. Den 4 oktober 2010 brast en damm med frätande slam som tillhört aluminiumverket Magyar Aluminium, med tillverkning av aluminiumoxid, och översvämmade 3 byar i Ungern. Åtta människor dödades och floden Marcal fylldes med över en miljon kubikmeter av giftigt avfall. Tibor Dobson, som ledde det regionala katastrofarbetet bekräftade i intervjun som publicerades i Sydsvenskan den 7 oktober: ”Hela ekosystemet i Marcal har förstörts, beroende på mycket höga mängder av alkaliska ämnen som har dödat allt.” Kemikalieindustrin drabbas faktiskt ganska ofta av den här typen av olyckor. Västra Nyland rapporterade den 9 oktober 2010: ”Det är inte unikt att dammar med giftiga avfallsprodukter brister. I själva verket konstateras det i EU:s direktiv om hantering av gruvavfall att det under de senaste trettio åren har inträffat 1,7 liknande haverier per år.” och forsätter: ”Miljöriskerna med den här typen av aluminiumutvinning är välkända. År 2007 sålde den norska pensionsfonden sina aktier i ett indiskt aluminiumföretag som använder samma metod. Företaget Vedanta finns mitt bland byar i centrala Indien, och pensionsfonden bedömde att olycksrisken var så stor att ägandet var oetiskt.” Aluminiumoxid är en ganska vanligt förekommande produkt i kemikalieindustrin, som används i produktion av aluminium och för blästring av hårda ytor ex. ädelstål, hårdmetall, magneter och material som skall användas till elektronik eller tunt material som inte får deformeras. Det är mycket sannolikt att det privatiserade aluminiumverket Magyar Aluminium, som ägdes av Ungerns mest förmögna individer, även hade svenska kunder. Det behövs en mycket bättre översyn från myndigheters sida och mycket mer rigorösa leverantörsbedömningar av kemikalieleverantörer från beställarens sida. Hade före detta kunder till Magyar Aluminium besökt fabriken och sagt ifrån skulle olyckan ha kunnat hindras. Det viktigaste är att istället för att basera våra beslut på kortsiktiga ekonomiska vinster och tillväxt, börja respektera det naturliga kapitalet som är själva basen för vårt välstånd. Skrivet av Hanna Savola på bloggen TEM-funderingar.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Bristande dammar på aluminiumoxidverk

2011-06-28
En av de största utmaningarna för dagens företag är att förstå hur deras leverantörer agerar med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och kommuner i sin omgivning. Detta gäller inte bara de företag som engagerar sig i CSR-frågor utan även miljöcertifierade företag som kanske producerar sina varor i Sverige men köper råvaror från utländska eller inhemska leverantörer och ofta har ett internationellt kundnätverk.

Det finns ett flertal fall där företaget och kanske även dess kunder – men framför allt naturen och närliggande kommuner – påverkats negativt då företagets leverantörer agerat med ekonomiskt vinstintresse som dess största drivkraft. Det är särskilt lätt att hitta exempel inom kemikalieindustrin på grund av dess komplexa, icke transparenta leverantörskedjor.

Den 4 oktober 2010 brast en damm med frätande slam som tillhört aluminiumverket Magyar Aluminium, med tillverkning av aluminiumoxid, och översvämmade 3 byar i Ungern. Åtta människor dödades och floden Marcal fylldes med över en miljon kubikmeter av giftigt avfall. Tibor Dobson, som ledde det regionala katastrofarbetet bekräftade i intervjun som publicerades i Sydsvenskan den 7 oktober: ”Hela ekosystemet i Marcal har förstörts, beroende på mycket höga mängder av alkaliska ämnen som har dödat allt.”

Kemikalieindustrin drabbas faktiskt ganska ofta av den här typen av olyckor. Västra Nyland rapporterade den 9 oktober 2010: ”Det är inte unikt att dammar med giftiga avfallsprodukter brister. I själva verket konstateras det i EU:s direktiv om hantering av gruvavfall att det under de senaste trettio åren har inträffat 1,7 liknande haverier per år.” och forsätter: ”Miljöriskerna med den här typen av aluminiumutvinning är välkända. År 2007 sålde den norska pensionsfonden sina aktier i ett indiskt aluminiumföretag som använder samma metod. Företaget Vedanta finns mitt bland byar i centrala Indien, och pensionsfonden bedömde att olycksrisken var så stor att ägandet var oetiskt.”

Aluminiumoxid är en ganska vanligt förekommande produkt i kemikalieindustrin, som används i produktion av aluminium och för blästring av hårda ytor ex. ädelstål, hårdmetall, magneter och material som skall användas till elektronik eller tunt material som inte får deformeras. Det är mycket sannolikt att det privatiserade aluminiumverket Magyar Aluminium, som ägdes av Ungerns mest förmögna individer, även hade svenska kunder.

Det behövs en mycket bättre översyn från myndigheters sida och mycket mer rigorösa leverantörsbedömningar av kemikalieleverantörer från beställarens sida. Hade före detta kunder till Magyar Aluminium besökt fabriken och sagt ifrån skulle olyckan ha kunnat hindras. Det viktigaste är att istället för att basera våra beslut på kortsiktiga ekonomiska vinster och tillväxt, börja respektera det naturliga kapitalet som är själva basen för vårt välstånd.

Skrivet av Hanna Savola på bloggen TEM-funderingar.

Senaste nyheter