Redaktör:
Jens Ljunggren
Biologisk mångfald hotad av 1900-talets landskapsförändringar
2015-01-22
Naturbetesmark
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen. Mycket av den unika och artrika floran är rester från ett tidigare landskap som är på väg att försvinna, vilket är viktiga resultat för att förstå hur hotat landskapets biologiska mångfald är, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Studien visar att den nutida markanvändningen är starkt kopplad till dagens växtmångfald på landskapsnivå. Kvarvarande naturbetesmarker, slåtterängar och lövskogar är viktiga för många unika och specialiserade arter men ett varierat landskap bidrar till mångfalden av vanliga och inte alltid så uppmärksammade arter.
– Eftersom många arter som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.
Det är välkänt att moderniseringen av jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet har varit orsak till att många artrika landskapstyper har försvunnit. Tidigare studier har dock analyserat förändringarna i relativt små landskap. I den nya studien analyserade forskarna med hjälp av historiska kartor hur markanvändning har förändrats mellan 1901 och 2013 över ett 1 642 km2 stort område som sträcker sig genom Södermanland från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.
Digitalisering av historiska kartor, så kallade häradskartor, är oerhört tidskrävande och att göra den här typen av analys för ett så pass stort område är unikt i världen. För att analysera hur landskapsförändringarna har påverkat dagens biologisk mångfald har forskarna använt befintlig växtdata som mestadels har samlats in av kunniga amatörbotaniker.
Artikeln är en del av en specialutgåva av Ambio som redovisar hur den svenska naturen utsätts för förändringar i både klimat och markanvändning. Länk till artikeln: link.springer.com/article/10.1007/s13280-014-0585-9
Det historiska kartmaterialet görs nu tillgängligt för andra forskare och för allmänheten för vidare studier. Det gamla kartmaterialet kan laddas ner på samma sida och utforskas i ett så kallad GIS-program, exempelvis QGIS. Länk till sidan: www.qgis.org/en/site/
För ytterligare information:
- Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-16 47 67
- Alistair Auffret, fil. dr. vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-674 75 68
- Jessica Lindgren, doktorand vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-674 78 71
– Vi har tidigare vetat att gräsmarker har minskat men inte i den här omfattningen. Mycket av den unika och artrika floran är rester från ett tidigare landskap som är på väg att försvinna, vilket är viktiga resultat för att förstå hur hotat landskapets biologiska mångfald är, säger Sara Cousins som är professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Studien visar att den nutida markanvändningen är starkt kopplad till dagens växtmångfald på landskapsnivå. Kvarvarande naturbetesmarker, slåtterängar och lövskogar är viktiga för många unika och specialiserade arter men ett varierat landskap bidrar till mångfalden av vanliga och inte alltid så uppmärksammade arter.
– Eftersom många arter som är specialiserade att finnas på ogödslade hävdade naturbetesmarker har försvunnit då naturbetesmarkerna minskat i storlek, odlats upp, planterats med skog eller övergivits så har hela landskapets biologiska mångfald också minskat, säger Sara Cousins.
Det är välkänt att moderniseringen av jord- och skogsbruket under 1800- och 1900-talet har varit orsak till att många artrika landskapstyper har försvunnit. Tidigare studier har dock analyserat förändringarna i relativt små landskap. I den nya studien analyserade forskarna med hjälp av historiska kartor hur markanvändning har förändrats mellan 1901 och 2013 över ett 1 642 km2 stort område som sträcker sig genom Södermanland från Askö i Östersjön till söder om Strängnäs.
Digitalisering av historiska kartor, så kallade häradskartor, är oerhört tidskrävande och att göra den här typen av analys för ett så pass stort område är unikt i världen. För att analysera hur landskapsförändringarna har påverkat dagens biologisk mångfald har forskarna använt befintlig växtdata som mestadels har samlats in av kunniga amatörbotaniker.
Artikeln är en del av en specialutgåva av Ambio som redovisar hur den svenska naturen utsätts för förändringar i både klimat och markanvändning. Länk till artikeln: link.springer.com/article/10.1007/s13280-014-0585-9
Det historiska kartmaterialet görs nu tillgängligt för andra forskare och för allmänheten för vidare studier. Det gamla kartmaterialet kan laddas ner på samma sida och utforskas i ett så kallad GIS-program, exempelvis QGIS. Länk till sidan: www.qgis.org/en/site/
För ytterligare information:
- Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-16 47 67
- Alistair Auffret, fil. dr. vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-674 75 68
- Jessica Lindgren, doktorand vid Institutionen för naturgeografi, tfn 08-674 78 71
Källa: Stockholms universitet
Foto: Sara Cousins
Senaste nyheter
-
2023-09-18
Ny avfallstjänst hjälper företag minska koldioxidutsläpp
Stena Recycling lanserar en ny digital tjänst som ska ge företag mer kunskap om hur deras… -
2023-09-13
Göteborg först med batteri-swap för elmopeder
Två innovationsprojekt har banat väg för en ny satsning inom mikromobilitet och logistik i… -
2023-09-06
Ny kalkylator visar stora vinster med ekologiskt
Genom att välja ekologiskt i matbutiken kan stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel stoppas.… -
2023-09-01
Stor outnyttjad potential i cirkulär ekonomi i Norden
En förhållandevis liten andel av den nordiska industrin är i dag cirkulär och det finns stora… -
2023-08-30
Var med och rösta fram Sveriges bästa klimat startup
När ansökningstiden nu löpt ut för årets upplaga av Startup 4 Climate, en av Europas största… -
2023-08-18
Datacenter kan spara mycket koldioxid med ny kalkylator
Nu lanseras branschens första kostnadsfria koldioxidkalkylator för att beräkna och förstå… -
2023-08-11
Trädens årsringar avslöjar varmaste klimatet på 1200 år
En ny tidsserie baserad på trädens årsringar visar att de senaste decenniernas temperaturer är… -
2023-03-13
Sverige femte bäst i världen på ekologisk mat
Sverige är fortsatt en av världens ledande ekomarknader med en jordbruksareal på cirka 20 procent,… -
2023-03-06
Priset på utsläppsrätter når 100 euro per ton
EU:s enskilt viktigaste instrument i klimatpolitiken är utsläppshandeln. Så sent som julen 2020… -
2022-11-07
Stor satsning på infångning av biogen koldioxid
Regeringen fortsätter satsningen på bio-CCS genom ett statligt stöd på 36 miljarder kronor under…





