Livscykelanalys ger ägg högt klimatbetyg

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskaagg170x375.jpg

Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar de livscykelanalyser av livsmedel som gjorts av Institutet för Livsmedel och Bioteknik, SIK. Den här minirapporten bygger i huvudsak på SIKs rapport Nr 783 2008, ”Livscykelanalys av svenska ägg” samt på andra rapporter från SIK. Bakgrund Maten står för omkring 25 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser om man räknar alla utsläpp från jord till bord. Olika livsmedel påverkar klimatet olika mycket. Hur maten producerats är också betydelsefullt. Genom att välja rätt sorts mat, och mat som producerats på ett klimatsmart sätt, kan man som enskild konsument göra en viktig insats för att minska växthuseffekten. För att kunna bedöma hur en vara påverkar klimatet och miljön används Livscykelanalyser (LCA). Dessa beskriver produkters sammanlagda miljöbelastning och inkluderar så många led som möjligt från hela produktionskedjan. I den här rapporten om ägg räknas exempelvis även energiförbrukningen och utsläppen av klimatgaser vid tillverkningen av den gödsel som används för att få hönsens foderspannmål att växa bättre. Men också elanvändning tas med från butikens kyldisk där äggen förvaras. Allt för att ge en så sann bild som möjligt av äggens faktiska miljöpåverkan. Att äta ägg är smart för klimatet Ägg har liten påverkan på klimatet jämfört med andra animaliska livsmedel. Det totala bidraget av växthusgaser från äggproduktion är i nivå med kycklingproduktion. Sammanlagt bidrar ett kilo ägg med klimatgaser motsvarande 1,6 kilo koldioxid (koldioxidekvivalenter). Motsvarande siffra för kyckling är 1, 5 kilo. För griskött är siffran 4,3 kilo och för nötkött runt 15 kilo CO2 per kilo kött. Eftersom proteinhalten i mjölk är fyra gånger lägre än i ägg och cirka sju gånger lägre än i kött ändras rangordningen om man mäter ifht. proteininnehåll per kilo. Räknat på proteininnehållet hamnar mjölken nu först på fjärde plats medan ägg behåller sin andra plats, se tabell 1: Tabell 1. Ägg och kyckling bidrar med ungefär lika mycket växthusgaser per kilo, cirka 1,5 – 1,6 kilo CO2-ekvivalenter per kilo produkt. Tar man hänsyn till proteininnehållet kommer dock ägg på andra plats efter kyckling. Bidraget av växthusgaser, metan, lustgas och koldioxid, är omräknat till kg koldioxid, så kallade koldioxidekvivalenter. Källa: SIK Ägg kräver liten yta För att producera ett kilo ägg går det åt foder från i genomsnitt 4,5 kvadratmeter åkermark. Det är en tredjedel av den areal som krävs för att producera ett kilo griskött och knappt två tredjedelar av arealen för att producera ett kilo kycklingkött, se tabell 2: Tabell 2. För att producera ett kilo ägg krävs en odlingsyta på 4,5 kvadratmeter. För en liter mjölk räcker det med 1,5 kvadratmeter odlingsareal. Arealbehovet för att producera ett kilo protein är dock allra lägst för ägg och kyckling. Källa: SIK och LRF. Tre goda miljöskäl att äta ägg Att det går åt lite åkermark för att producera ett kilo ägg är en viktig förklaring till att äggproduktionen har jämförelsevis små negativa miljöeffekter. Bidraget till försurning och övergödning, liksom insatserna av växtskydd och energi, blir då lägre per kilo livsmedel jämfört med annan produktion av animaliska livsmedel. Förutom att det frigör åkermark för annan nyttig produktion 1. Lågt bidrag till försurning och övergödning Ett kilo ägg ger det enskilt lägsta bidraget till försurningen och bidrar näst minst till övergödningen av sjöar och hav jämfört med andra animaliska livsmedel. Se Tabell 3. Den försurande verkan som äggproduktionen bidrar med kommer främst från utsläppen av ammoniak i samband med stallgödselhanteringen. Bidraget till övergödningen kommer främst från nitratläckage i foderodlingen, se tabell 3: Tabell 3. Ägg belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Ett kilo protein från ägg bidrar minst till försurningen och näst minst till övergödningen. Den försurande effekten är uttryckt som gram svaveldioxid, (svaveldioxidekvivalenter) och övergödningen som gram nitrat, NO3. Källa: SIK och LRF. 2. Små mängder bekämpningsmedel Användningen av bekämpningsmedel i foderproduktionen är låg räknat per kilo ägg. Se Tabell 4. I tabellen redovisas antal gram aktiv substans som gått åt i foderproduktionen: Tabell 4. Hönsens effektiva foderomvandling gör att det bara krävs 4,5 m2 för att producera ett kilo ägg. Därmed blir mängden bekämpningsmedel i foderproduktionen lägre för ett kilo ägg än för ett kilo kött. Även räknat per kilo protein vinner äggen över köttet. Källa: SIK och Livsmedelsverket. 3. Låg energiåtgång Den mängd energi som går åt för att producera ett kilo äggprotein är lägre än för alla andra animaliska livsmedel, 65 MegaJoul. Se Tabell 5: Tabell 5. Ägg kräver minst energi om man räknar energiinsats per kilo protein. Källa: SIK. Förbättringspotential Den allra största delen av äggens klimat- och miljöpåverkan sker vid foderproduktionen och på gården. Nästan 70 procent av klimatgaserna kommer från fodertillverkningen och runt 9 procent kommer vardera från uppfödningen av värphöns respektive från gården. Transporten av ägg från gården till packerier och butik står för knappt 5 procent av växthusgaserna från äggproduktionen. Se Diagram 1: Diagram 1. Ett kilo ägg bidrar med klimatgaser motsvarande 1,7 kilo CO2. Nästan 70 procent av utsläppen, knappt 1,2 kilo, kommer från foderproduktionen och omkring 9 procent vardera från uppfödningen av värphöns respektive produktionen på gården. Transporternas andel är liten, mindre än 5 procent. Värdena är ett genomsnitt från två representativa gårdar. Källa: SIK. Att äggproduktionen redan idag är klimat- och miljösmart betyder inte att den kan bli ännu bättre. De förbättringsåtgärder som identifierats av SIK siktar på foderanvändningen och andra åtgärder på gården. Åtgärderna är i tur och ordning: 1. Ytterligare förbättrat foderutnyttjande genom minskat foderspill och förbättrad djurhälsa 2. Effektivare stallgödselanvändning 3. Byte av förpackning för transport från gård 4. Att minska energiförbrukningen i packerierna Källor SIK, Livscykelanalys (LCA) av svenska ägg, Rapport Nr 783 2008, Göteborg, 2008 SIK, Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs, Rapport Nr 793, Göteborg, 2009 LRF, Maten och Miljön, Livscykelanalys av sju livsmedel, Stockholm, 2002 Livsmedelsverket, På väg mot miljöanpassade kostråd, Rapport 9 2008, Stockholm, 2008 Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas Mer information Gå in på www.svenskaagg.se om du ha mer information eller kontakta Therese Schultz, VD för Svenska Ägg på 08-787 54 87.