Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Kommersiella intressen bromsar sjöfartens klimatarbete

https://www.klimatsmart.se/images/news/gu-hanna-varvne200x222.jpg

Istället för att prioritera energieffektiva och hållbara sjötransporter ligger fokus ofta på att tillgodose kommersiella intressen vid planeringen av fartygsrutter. Det visar forskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som pekar på vikten av samverkan för en mer hållbar sjöfart. Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan tre procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer. För att nå klimatmålet använder IMO en fartygsbaserad regleringsstrategi med ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ytterligare tre nordiska lärosäten, visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan: − De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare. Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar energieffektiviteten. Genom att planera för en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera huvud- och hjälpmotorer, samt undvika förseningar kring avgång minimeras bränsleförbrukning och klimatpåverkan. Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från kommersiella chefer, fartygsoperatörer och lastägare, som prioriterar ekonomiska faktorer framför energieffektiviteten. − Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne. I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till dessa beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna. – Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen. För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet. Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet: − Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö. Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.

Redaktör:
Gita Ljunggren

Dela på Facebook

Kommersiella intressen bromsar sjöfartens klimatarbete

2022-03-30
Hanna Varvne, Handelshögskolan i Göteborg
Istället för att prioritera energieffektiva och hållbara sjötransporter ligger fokus ofta på att tillgodose kommersiella intressen vid planeringen av fartygsrutter. Det visar forskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som pekar på vikten av samverkan för en mer hållbar sjöfart.

Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan tre procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer.

För att nå klimatmålet använder IMO en fartygsbaserad regleringsstrategi med ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och ytterligare tre nordiska lärosäten, visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan:

− De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare.

Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar energieffektiviteten. Genom att planera för en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera huvud- och hjälpmotorer, samt undvika förseningar kring avgång minimeras bränsleförbrukning och klimatpåverkan.

Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från kommersiella chefer, fartygsoperatörer och lastägare, som prioriterar ekonomiska faktorer framför energieffektiviteten.

− Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne.

I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till dessa beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna.

– Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen.

För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet. Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet:

− Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö.

Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.
Foto: Cecilia Sjöberg/Handelshögskolan i Göteborg

Senaste nyheter