
Redaktör:
Jens Ljunggren
Trädens årsringar avslöjar varmaste klimatet på 1200 år
2023-08-11

Kristina Seftigen, Göteborgs universitet
En ny tidsserie baserad på trädens årsringar visar att de senaste decenniernas temperaturer är avsevärt varmare än under någon annan period under de gångna 1 200 åren. Detta rapporterar forskare från Göteborgs universitet i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara den Lilla istiden, utan också dess motsats; den Medeltida värmeperioden, under vilken det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar. Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ihop med ett internationellt team, har forskare från Göteborgs universitet nu använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
Stöd för klimatmodeller:
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskare från det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, har Kristina Seftigen skapat en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien, där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
50 miljoner celler uppmätta:
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger WSL-forskaren Jesper Björklund.
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar (Pinus sylvestris) från Sverige och Finland, vars årsringar tillsammans täcker en period av 1170 år. Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning:
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara den Lilla istiden, utan också dess motsats; den Medeltida värmeperioden, under vilken det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar. Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ihop med ett internationellt team, har forskare från Göteborgs universitet nu använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
Stöd för klimatmodeller:
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskare från det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, har Kristina Seftigen skapat en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien, där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
50 miljoner celler uppmätta:
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger WSL-forskaren Jesper Björklund.
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar (Pinus sylvestris) från Sverige och Finland, vars årsringar tillsammans täcker en period av 1170 år. Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning:
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Källa: Göteborgs universitet
Senaste nyheter
-
2022-11-02
Ny svensk forskningsstation för hållbara material från skogenForMAX, en ny, nationell forskningsstation för studier av hållbara material från skogen med hjälp… -
2022-08-26
Blandat avfall blir plast utan klimatpåverkanIdag återvinns en bråkdel av allt material som skulle kunna bli ny plast. Nu har forskare på… -
2021-09-06
Biogasol i pappersproduktionen minskar klimatpåverkan med 90%Duni Groups resa mot fossilfrihet fortsätter när den första leveransen av biogasol anlänt till… -
2021-06-02
I Örnsköldsvik kan du panta din take away-muggSvenskarna är bland de bästa i världen på att panta burkar och flaskor. Varje år pantas över två… -
2020-09-21
Samarbete räddar 200000 ton felsorterade plastförpackningarSvensk Plaståtervinning, som driver Europas största och effektivaste plastsorteringsanläggning, har… -
2020-03-20
ICA sparar 60 ton plast och byter 250 ton till återvunnenICA byter över 200 förpackningar för sitt färska kött. De nya förpackningarna minskar… -
2020-03-16
Clas Ohlson inför pant på plastpåsarSom en del i sitt hållbarhetsarbete inleder Clas Ohlson idag ett samarbete med PantaPå. Det innebär… -
2019-10-28
Svensk pappersproduktion av återvunna kläderI dag finns det ingen aktör i världen som i stor skala kan återvinna fiber med ursprung från… -
2019-04-29
Svenskarna använde 102 plastbärkassar var 2018Årets rapportering visar att vi använde 102 plastbärkassar per person 2018. Det är en minskning med… -
2019-03-09
Världen behöver ett globalt bindande plastavtalÅtta ton plastavfall läcker till miljön och haven varje år. Det har lett till dokumenterade skador…