Om den gröna vägen fram till 2020

https://www.klimatsmart.se/images/news/erikalfredsson250x188.png

– Jag tycker Sverige är långt framme, vi är i alla fall inte efter, konstaterar Erik Alfredsson, Alfredssons Transport i Norrköping – en av landets främsta på att spara bränsle. Han fanns på plats i Bryssel för någon dag sedan när Goodyear Dunlop hade samlat delar av EU-kommissionen, forskare och ett gäng åkare från hela Europa. Allt för att prata om den gröna vägen fram till 2020. Konkret - lägga basen för att reducera växthusgaserna med 60 procent till år 2050. För Erik Alfredsson blev det mest repetition när Benny Smets från nederländska bjässen Nina Transport listade sina erfarenheter kring att spara bränsle och samtidigt göra miljön en tjänst. Tydligt är att Sverige ligger långt framme. Båda var tämligen överens om att föraren körbeteende betyder mest för den som vill sänka sina bränslekostnader och koldioxidutsläpp. Med ungefär 160 fordon i sin flotta har Benny Smets sänkt sin förbrukning med ungefär 1 000 liter i månaden och vissa år har man sparat upp till 300 000 euro på sina åtgärder. Liksom Erik Alfredsson poängterade han dock vikten av följa upp och underhålla kunskaperna för att inte förarna ska gå tillbaka. Mycket fokus läggs också på att förbättra aerodynamiken och så lite av dagens mantra – däcken. Storåkaren Benny Smets igen: – För oss handlar det hela tiden om att tänka utanför boxen. Utöver TMS har vi också datorer i alla bilar där förarna får alla orders och den mest bränsleeffektiva rutten. Ytterligare en viktig del i Nina Transports strävan efter att minska bränsle har att likt bland annat då Alfredssons Transport hemma i Sverige jobba aktivt med aerodynamiken, med bland annat sidokjolar och finjusterade takspoilers. Dessutom har Nina Transport modifierat motorstyrningen i de äldre bilarna med chip, vilket enligt Benny Smets ger en liter tillbaka per tio mil. Bland det mest uppfriskande under dagen var annars aerodynamikexperten Gandert Vanraemdonck, som inledde sin kvart i rampljuset med att konstatera att rullmotståndet står 45 procent, aerodynamiken 40 procent och 15 procent motor av den totala energiåtgången för att hålla en lastbil rullande. Enligt Vanracemdonck är det tre delar som verkligen bromsar upp och det är hytten, gapet mellan bil och trailer, och sista delen på trailern. Under förra året har Vanracemdonck gjort flera tester i skarpt läge med aerodynamiskt utformade kjolar på trailern och en hel rad av specialare att montera längst bak på trailern. Han visade bland en drygt meterbred utvikbar skärm som tillsammans med rätt utformade sidokjolar minskade bränsleförbrukningen med 2,3 liter på tio mil. Nu är det inte riktigt så enkelt som att bara montera och börja spara koldioxid. I nuläget sätter lagstiftningen stopp för längre ekipage. Något som Marc Billet, internationella paraplyorganisationen IRU:s chef i Europa attackerade EU-kommisionen med i en bisats till sina kommentarer kring den nya vitboken – EU:s policydokument över kommande transportpolitik fram till 2050. Han menade att miljöbesparande åtgärder som dessa inte ska räknas in i fordonslängden. I övrigt gick han till hårt angrepp på Siim Kallas – vice ordförande i kommissionen och ansvarig för transportfrågorna. – Att prata om vikten av innovationer är intressant, men det står inget om pengar i vitboken. Vem kommer att betala för de ökade kostnaderna för att öka hållbarheten? Det är skattebetalarna och industrin. Och det vet vi ju hur lätt det är att höja transportkostnaderna, dundrade han med klar adress till EU-kommissionen och Siim Kallas. Han blundade dock inte för att ökad miljöfokus är viktigt – även för IRU. – Det är extremt viktigt men vi kan inte göra allt själva. Här krävs samarbete mellan fordonsindustri, bränsletillverkare och regeringarna. Men idag finns det ju idag inte ens ett gemensamt sätt att mäta emissioner. Hur ska transportföretagen ens kunna göra trovärdiga mätningar? Han konstaterade samtidigt att det där med miljöinvesteringar definitivt inte alltid lönar sig: – Vem har sagt att det här är billigt? Varför investera i Euro 6? Det står det inte heller så mycket om i vitboken. Låt säga ett företag som vill byta ut fem bilar till Euro 6. Det blir en merkostnad på nära 100 000 euro. Vem har de pengarna? Och att låna pengar för vår näring blir allt svårare. I anslutning landade samtalet i lika globala konkurrensnivåer, och IRU ställer sig bakom öppna gränser. Men ämnet är komplext, inte bara i Norden. Under dagen hördes flera tyskar vittna om social dumpning och allt mer pressade priser. Dagens hetaste debatt handlade annars om det som den tyska miljörörelsen kallar gigatrailers – på svenska, något så odramatiskt som vanliga 25,25 meters ekipage. Att Sverige, Finland och Nederländerna flera gånger lyftes fram som goda exempel från flera hjälpte föga för att skapa en enad bild i EU-kommissionens avdelning för landtransporter DG Move. Och bitvis var debatten både missvisande och rätt smutsig. – Skulle ett barn bli överkörd kommer den här diskussionen vara borta. Jag lyssnar och jag har hört era argument men de är än så länge inte tillräckligt övertygande, konstaterade kommissionens Mark Major. Han efterlyste samtidigt att det nu krävs någon som tar ett samlat grepp för att hålla ihop alla de miljösatsningar som nu måste till inom den vägburna sektorn. Vilket var ungefär samma uppfattning som EU:s transportkommissionär Siim Kallas hade i sin snabba dragning i början av dagen då han presenterade ett urval av de 40-talet punkterna i vitboken. Han valde förövrigt valde att lägga en hel del tid på vikten av att upprätta ett EU-täckande stamnät av transportkorridorer. En med åsikter var också Geoff Dunning från Sveriges Åkeriföretags motsvarighet i Storbritannien: Han påminde om att lastbilarna servar alla delar av ekonomin. Att utan lastbil inget bröd på bordet. – Transporterna är alldeles för billiga och det finns en fara i att tro att bara man får bort de vägburna transporterna så har man löst koldioxidproblemen. Det är ett stort misstag. Visst, alla i UK vill ha gröna transporter, men ingen är beredd att betala för dem. Det här måste landa på kunderna.