Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Historiskt resursnyttjande kartläggs

https://www.klimatsmart.se/images/news/annadalstrom246x341.jpg

Forskare vid Centrum för biologisk mångfald har beviljats anslag från Vetenskapsrådet för ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gränssnittet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen, en föränderlig period 1750–1900. Forskarna kommer att undersöka hur de naturgivna och socioekonomiska förutsättningarna tillsammans påverkade människornas agerande för att överleva, och hur människornas aktiviteter i sin tur påverkade landskapets ekologiska stabilitet under 1800-talet. Projektet är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och vice versa. Bägge ämnesområdena tillförs därigenom ny kunskap som vore omöjlig utan en tvärvetenskaplig ansats. - Vi vet redan en del om resiliens i nutida jordbrukssystem, liksom de stora omställningarna av jordbruket under 1700- och 1800-talen. Däremot saknas forskning som fokuserar på hur de historiska hushållen nyttjade lokala resurser och ekosystemtjänster och vilka följder det fick. Hur påverkade egentligen marknyttjandet hushållens möjlighet att fortsätta nyttja dessa resurser? frågar sig forskaren Anna Dahlström vid Centrum för biologisk mångfald. Som forskningsobjekt har valts Folkare härad, en skogsbygd i södra Dalarna och Torstuna härad på slätten mellan Västmanland och Uppland. Områdena skiljer sig bland annat genom vilka resurser i närområdet man kunde försörjde sig av. Gemensamt för områdena är att det finns gott om historiskt källmaterial som brev, kartor och bondedagböcker. När olika historiska källor kombineras i tvärvetenskapligt ljus kopplas hushållens ekonomiska och sociala utveckling ihop med de omgivande ekosystemen och skapar ny förståelse för hela det system människorna levde i. Eftersom dagens biologiska mångfald till stor del är en spegling av tidigare markanvändning, bidrar forskningen till kunskap om hur landskapet kan brukas på bästa sätt idag. För mer information, kontakta: Anna Dahlström, CBM, 018-672703, 070-295 27 03, anna.dahlstrom@slu.se.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Gita Ljunggren

Dela på Facebook

Historiskt resursnyttjande kartläggs

2011-11-09
Anna Dahlström vid CBM är en av fem forskare som
beviljats anslag från Vetenskapsrådet för en treårig
tvärvetenskaplig studie om hushållens historiska
resursnyttjande
Forskare vid Centrum för biologisk mångfald har beviljats anslag från Vetenskapsrådet för ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gränssnittet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen, en föränderlig period 1750–1900.

Forskarna kommer att undersöka hur de naturgivna och socioekonomiska förutsättningarna tillsammans påverkade människornas agerande för att överleva, och hur människornas aktiviteter i sin tur påverkade landskapets ekologiska stabilitet under 1800-talet. Projektet är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och vice versa. Bägge ämnesområdena tillförs därigenom ny kunskap som vore omöjlig utan en tvärvetenskaplig ansats.

- Vi vet redan en del om resiliens i nutida jordbrukssystem, liksom de stora omställningarna av jordbruket under 1700- och 1800-talen. Däremot saknas forskning som fokuserar på hur de historiska hushållen nyttjade lokala resurser och ekosystemtjänster och vilka följder det fick. Hur påverkade egentligen marknyttjandet hushållens möjlighet att fortsätta nyttja dessa resurser? frågar sig forskaren Anna Dahlström vid Centrum för biologisk mångfald.

Som forskningsobjekt har valts Folkare härad, en skogsbygd i södra Dalarna och Torstuna härad på slätten mellan Västmanland och Uppland. Områdena skiljer sig bland annat genom vilka resurser i närområdet man kunde försörjde sig av. Gemensamt för områdena är att det finns gott om historiskt källmaterial som brev, kartor och bondedagböcker. När olika historiska källor kombineras i tvärvetenskapligt ljus kopplas hushållens ekonomiska och sociala utveckling ihop med de omgivande ekosystemen och skapar ny förståelse för hela det system människorna levde i.

Eftersom dagens biologiska mångfald till stor del är en spegling av tidigare markanvändning, bidrar forskningen till kunskap om hur landskapet kan brukas på bästa sätt idag.

För mer information, kontakta:
Anna Dahlström, CBM, 018-672703, 070-295 27 03, anna.dahlstrom@slu.se.

Senaste nyheter