Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Kombitransporter hinder och möjligheter

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskakeritidning135x86aa.jpg

Kombitransporter är ett hett ämne i transportbranschen men det allmänna intresset tyvärr alltför lågt. Det var kontentan av den nyligen genomförda konferensen Kombitransporter – hinder och möjligheter på Malmö Börshus. Skåne kan vara det mest miljöbelastande länet i Sverige och kombitransporter har inte riktigt fått det uppsving som man har hoppats på. Konferensen Kombitransporter – hinder och möjligheter, arrangerad av Godstransportrådet Skåne-Blekinge var senarelagd på grund av tumulten som uppstod i slutet av november. Det var då Cargonet kom med sitt besked om att lägga ner sin svenska verksamhet. Just Cargonet och dess informationsdirektör Bjarne Ivar Wist fanns på plats för att försvara beskedet kring nedläggningen. – Först och främst berodde det på svikande punktlighet som gjorde det svårt att planera godsflödet. Detta kunde städas undan genom att ha ”overstaffing” på terminalerna. En temporär lösning som tyvärr visade sig vara permanent då ingen förbättring skett i tågstyrningen och dess skötsel. Bjarne Ivar Wist ratade idén på en banavgift. – Varför börja betala för något som man inte kommer få avkall på förrän 2021. Det han syftade på var kapacitetsutbyggnaden för rälsen. Lite som att man börjar avbetala på en bil där leveransdatumet är nio år framåt i tiden. Bjarne Ivar Wist ansåg dessutom att kombiterminalernas ägare Jernhusen har alltför höga avkastningskrav vilket gjort beslutet definitivt då hyran för kombiterminalerna är alltför hög. En het fråga under dagen var om man skulle bygga nya kombiterminaler, eller rusta upp och öka kapaciteten på de terminaler som redan finns. Jernhusen var representerade med sin marknadsansvarige: Micael Svensson. Han tog upp trenden med kombiterminaler och ”att det ringer kommuner var och varannan vecka som vill anlägga en kombiterminal.” Kommuner som tror de är ensamma med ”miljölösningen” kombiterminal. Micael Svensson är mer inne på spåret med upprustning och investeringar på befintliga terminaler. Kombitrafik vet alla vad det är men att det är sju stycken olika aktörer som är inblandade i kedjan är det färre som vet. Dessa sju aktörer kan vara ett problem anser Ingvar Nilsson ordförande transportindustriförbundet. Ingvar Nilsson anser att många hamnar som innehar funktionen kombiterminal har bättre helhetsupplägg då det är färre aktörer inblandade. Att fler kombiterminaler skulle dyka upp skulle antagligen skapa en ännu otydligare transportatmosfär. Ingvar Nilsson, tillika vd för Schenker Sverige markerade också att han inte var jättesugen på att rädda kombiterminalen i Malmö. Järnvägssträckan från Nässjö till Malmö är för dyr. Systemkostnaden skulle bli lägre om man skulle koncentrera tågen från norra Norrland att gå till Nässjö istället för nuvarande Malmö. Om detta gäller enbart för Schenkers räkning eller om det skulle gälla det generella godsflödet framgick dock inte. Karin Svensson Smith, kommunpolitiker Lund och före detta medlem i riksdagens trafikutskott bjöd på ett konkret föredrag och var en tuff deltagare i paneldebatten. Miljöpartisten Karin Svensson Smith yrkade på en svensk vägskatt. Ingvar Nilsson kontrade med att en eventuell vägavgift troligtvis inte kommer att leda till att mer gods kommer hamna på järnväg. När Tyskland införde denna skatt uppstod inget vidare byte av transportslag. Karin Svensson Smith tyckte även att speditörerna skulle ta sitt ansvar gällande Cargonets nedläggning men Ingvar Nilsson kunde inte se varför man ska investera i en kedja där det inte finns någon kontroll. Istället efterlyste han långsiktighet och en klar affärsmodell för kombitrafik. Magnus Gunnarsson, Sveriges Åkeriföretag, framhöll vikten av enkelhet. Han kom dessutom med förslaget till övriga panelen att åkerier mycket väl kan agera tågoperatörer, ”gummihjul som järnhjul.” Något som efterfrågades av bland annat Jernhusen var någon form av transportbokning. Där åkerier, logistiker och speditörer snabbt kan slänga på lösa lastbärare. Systemet finns redan enligt Trafikverket, dock finns det inte någon aktör som riktigt applicerat detta som bokningssystem. Att boka persontransporter är så mycket enklare. Ideér fanns det många av och även en del forskningsunderlag visades av Bo-Lennart Nelldal KTH Railway Group. Kockums industriers ”mega swinger” och dess potential var såklart på tapeten. Att transportsättet kombitrafik för med sig goda attityder är ett faktum. Men det gör många miljötekniker. Godstransportrådet har genomfört attitydundersökningar som tydligt visar mer positiv inställning till kombitrafiken. Vissa saker var deltagarna rörande överens kring till exempel att man vill ha mer koncentration till existerande terminaler och där öka kapaciteten. Minska antalet aktörer så att kunden blir tydligare och där av att erhålla en bättre dialog. Att få ut en klassificering av gods som rullar kombi, så kunden kan handla något i stil med ”kombigreen”. Göran Tunhammar – landshövding Skåne och ordförande Godstransportrådet s/b pekade med hela handen mot näringsdepartementets Carl Von Der Esch och uppmanade honom att bygga dubbelspår vilket han menar är det lättaste sättet att ge kombitrafiken den skjuts den behöver, inte minst för att få bort trängseln mellan persontågen och godstågen.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Kombitransporter hinder och möjligheter

2012-03-12
Kombitransporter är ett hett ämne i transportbranschen men det allmänna intresset tyvärr alltför lågt. Det var kontentan av den nyligen genomförda konferensen Kombitransporter – hinder och möjligheter på Malmö Börshus.

Skåne kan vara det mest miljöbelastande länet i Sverige och kombitransporter har inte riktigt fått det uppsving som man har hoppats på. Konferensen Kombitransporter – hinder och möjligheter, arrangerad av Godstransportrådet Skåne-Blekinge var senarelagd på grund av tumulten som uppstod i slutet av november. Det var då Cargonet kom med sitt besked om att lägga ner sin svenska verksamhet. Just Cargonet och dess informationsdirektör Bjarne Ivar Wist fanns på plats för att försvara beskedet kring nedläggningen.

– Först och främst berodde det på svikande punktlighet som gjorde det svårt att planera godsflödet. Detta kunde städas undan genom att ha ”overstaffing” på terminalerna. En temporär lösning som tyvärr visade sig vara permanent då ingen förbättring skett i tågstyrningen och dess skötsel.

Bjarne Ivar Wist ratade idén på en banavgift.
– Varför börja betala för något som man inte kommer få avkall på förrän 2021. Det han syftade på var kapacitetsutbyggnaden för rälsen.

Lite som att man börjar avbetala på en bil där leveransdatumet är nio år framåt i tiden. Bjarne Ivar Wist ansåg dessutom att kombiterminalernas ägare Jernhusen har alltför höga avkastningskrav vilket gjort beslutet definitivt då hyran för kombiterminalerna är alltför hög.

En het fråga under dagen var om man skulle bygga nya kombiterminaler, eller rusta upp och öka kapaciteten på de terminaler som redan finns.
Jernhusen var representerade med sin marknadsansvarige: Micael Svensson. Han tog upp trenden med kombiterminaler och ”att det ringer kommuner var och varannan vecka som vill anlägga en kombiterminal.” Kommuner som tror de är ensamma med ”miljölösningen” kombiterminal. Micael Svensson är mer inne på spåret med upprustning och investeringar på befintliga terminaler.

Kombitrafik vet alla vad det är men att det är sju stycken olika aktörer som är inblandade i kedjan är det färre som vet. Dessa sju aktörer kan vara ett problem anser Ingvar Nilsson ordförande transportindustriförbundet. Ingvar Nilsson anser att många hamnar som innehar funktionen kombiterminal har bättre helhetsupplägg då det är färre aktörer inblandade. Att fler kombiterminaler skulle dyka upp skulle antagligen skapa en ännu otydligare transportatmosfär.

Ingvar Nilsson, tillika vd för Schenker Sverige markerade också att han inte var jättesugen på att rädda kombiterminalen i Malmö. Järnvägssträckan från Nässjö till Malmö är för dyr. Systemkostnaden skulle bli lägre om man skulle koncentrera tågen från norra Norrland att gå till Nässjö istället för nuvarande Malmö. Om detta gäller enbart för Schenkers räkning eller om det skulle gälla det generella godsflödet framgick dock inte.

Karin Svensson Smith, kommunpolitiker Lund och före detta medlem i riksdagens trafikutskott bjöd på ett konkret föredrag och var en tuff deltagare i paneldebatten. Miljöpartisten Karin Svensson Smith yrkade på en svensk vägskatt. Ingvar Nilsson kontrade med att en eventuell vägavgift troligtvis inte kommer att leda till att mer gods kommer hamna på järnväg. När Tyskland införde denna skatt uppstod inget vidare byte av transportslag. Karin Svensson Smith tyckte även att speditörerna skulle ta sitt ansvar gällande Cargonets nedläggning men Ingvar Nilsson kunde inte se varför man ska investera i en kedja där det inte finns någon kontroll. Istället efterlyste han långsiktighet och en klar affärsmodell för kombitrafik.

Magnus Gunnarsson, Sveriges Åkeriföretag, framhöll vikten av enkelhet. Han kom dessutom med förslaget till övriga panelen att åkerier mycket väl kan agera tågoperatörer, ”gummihjul som järnhjul.”

Något som efterfrågades av bland annat Jernhusen var någon form av transportbokning. Där åkerier, logistiker och speditörer snabbt kan slänga på lösa lastbärare. Systemet finns redan enligt Trafikverket, dock finns det inte någon aktör som riktigt applicerat detta som bokningssystem. Att boka persontransporter är så mycket enklare. Ideér fanns det många av och även en del forskningsunderlag visades av Bo-Lennart Nelldal KTH Railway Group. Kockums industriers ”mega swinger” och dess potential var såklart på tapeten.

Att transportsättet kombitrafik för med sig goda attityder är ett faktum. Men det gör många miljötekniker. Godstransportrådet har genomfört attitydundersökningar som tydligt visar mer positiv inställning till kombitrafiken. Vissa saker var deltagarna rörande överens kring till exempel att man vill ha mer koncentration till existerande terminaler och där öka kapaciteten. Minska antalet aktörer så att kunden blir tydligare och där av att erhålla en bättre dialog. Att få ut en klassificering av gods som rullar kombi, så kunden kan handla något i stil med ”kombigreen”.

Göran Tunhammar – landshövding Skåne och ordförande Godstransportrådet s/b pekade med hela handen mot näringsdepartementets Carl Von Der Esch och uppmanade honom att bygga dubbelspår vilket han menar är det lättaste sättet att ge kombitrafiken den skjuts den behöver, inte minst för att få bort trängseln mellan persontågen och godstågen.

Senaste nyheter