Hur skapas verklig förändring?

https://www.klimatsmart.se/images/news/nirvanstankar250x76.jpg

Ibland får jag frågan – har du något nyårslöfte? Nej, det var många år sedan… men det är ett intressant fenomen; för tanken till LEAN och ständig förbättring. Mycket gott i det, men också symtomatiskt för vår tid… att så många har en idé om att de borde leva livet på ett annat sätt, och samtidigt på något sätt är oförmögna att få till det, varaktigt – då januari är till ända är ändå allting som tidigare… som Clemens Poellinger konstaterar i veckans SvD-krönika om (brustna) nyårslöften – och en kapitulation inför redaktionens lördagsgodis, förlåt fredag kl 14. Han ställer svag impulskontroll mot puritansk ståndfasthet och kopplar nyårslöftena till magiskt tänkande och religiösa ritualer. Goda vanor handlar ytterst om ett gott liv, och är självklart någonting subjektivt. Mitt eget liv var långt upp i åren kantat av en kamp för att få till det – bara en sån sak som att jag konstant åt för mycket, t ex på julen, och att jag alltid kom på det för sent. Det händer inte längre. Många tolkar det som asketism, men så är det inte. Jag minns en artikel i SvD för ca 20 år sedan, med rubriken Jag VILL, jag KAN, jag SKA ha det bra, som via kringelkrokar fick mig i kontakt med Bengt Stern och hans intensiva Möt dig själv-processer som syftar till att leda oss djupare in i oss själva; till nivåer dit skolväsendet inte förmår (eller ens har som ambition) att föra oss, till nivåer med ett djup som faktiskt är nödvändigt för att skapa bestående förändring – om ni ursäktar klyschan; skillnaden mellan att agera som offer eller ledare i sitt liv. Att komma till insikt känns stort men – på tal om nyårslöften – förverkligandet är snarare kopplat till små baby steps, vart och ett kanske ganska obetydligt, för att successivt förankra visionerna i nya dagliga rutiner. Snarare än stora yttre förändringar, har det för mig handlat om ökad närvaro – mindfulnes om ni så vill – och ett sinne öppet för ständig förändring. Skolan har närvarokontroll, att ens kropp är fysiskt närvarande, men närvaro – i betydelsen mindful – handlar om att upplevelsemässigt vara här och nu, vaket alert, på… men avslappat, utan kamp, utan puritansk asketism. / Nirvan Richter, Norrgavel