Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Afrika kan bli självförsörjande på mat

https://www.klimatsmart.se/images/news/naturskyddsforeningen250x45qk.jpeg

Afrika kan bli självförsörjande på mat, skriver Sue Edwards, verksamhetsledare vid Institute for Sustainable Development (ISD) i Etiopien, en medlemsbaserad organisation som samarbetar med Naturskyddsföreningen, och Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen i en gemensam debattartikel i Göteborgs Posten. Idag tilldelas ISD Göteborgspriset för hållbar utveckling för arbetet med livsmedelsprojektet Tigray i Etiopien. I Tigray i norra Etiopien har tusentals småbönder på 15 år gått från svält och biståndsberoende till en situation där befolkningen själv producerar tillräckligt med mat. Deras arbete visar vägen för hur Afrika kan bli självförsörjande på mat och även på sikt producera ett överskott. Grunden i förvandlingen är ekologiskt jordbruk byggt på lokala resurser, kunskapsutveckling och innovativa idéer. För detta banbrytande arbete får nu Tigray-projektet dela Göteborgspriset för hållbar utveckling med Kofi Annan och AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa). Tigrayprojektet har initierats av Sue Edwards från Institute for Sustainable Development, ISD, och stöttas av Naturskyddsföreningen med bland annat Sidapengar. Afrikas bönder är ofta kvinnor Jordbruket utgör basen för människors försörjning i de flesta utvecklingsländer. Det bidrar med i genomsnitt 65 procent av jobben och minst 30 procent av BNP. Förutom att producera mat till en växande befolkning utgör jordbruket i många afrikanska länder, inklusive Etiopien, basen för i stort sett all ekonomisk utveckling. Tigray var tidigare ett område med förstörda jordar och omfattande problem med livsmedelsförsörjning. Cirka 40 procent av befolkningen på landsbygden var beroende av livsmedelsbistånd. Många av småbönderna i Afrika har sällan jordbruksmark som är större än 2 hektar. De flesta av Afrikas bönder är kvinnor. Delaktighet nyckel till framgång Det är just småböndernas aktiva medverkan i projektet som är en av nycklarna till att Tigray-projektet varit så framgångsrikt. De har sedan projektstarten1996 utvecklat produktionen i nära samverkan med ISD, lokala rådgivare och forskare från det regionala universitetet. Idag är tillgången till mat säkrad för den största delen av befolkningen i området. Skördarna har ökat med 50 procent eller mer, landskapen är restaurerade och ekosystemen återställda. En annan grundtanke i utvecklingsarbetet i Tigray har varit att upprätthålla och förstärka nödvändiga kretslopp av växtnäring samtidigt som kol förs tillbaka till och binds i jorden. Kompostering av växtmaterial, djurgödsel och annat organiskt avfall har varit viktigt liksom hur man använder organiskt material i odlingen. Jordar är levande system som ser till att organiskt material bryts ner och att växtnäringen görs tillgänglig för grödorna. Ta hand om regnvattnet Kol i i form av humus utgör det kitt som håller jorden på plats, buffrar dess fysiska och kemiska egenskaper, behåller vatten och fukt samt maximerar infiltrationen av regnvatten. Robusta och billiga tekniska lösningar för en god vattenförsörjning är också centralt och bör spridas och göras tillgängliga för fler. Exempel är droppbevattning och lagring av regnvatten. Lika viktig som kretsloppstanken är att utnyttja den afrikanska mångfalden av jordbrukssystem, jordbruksgrödor och sorter samt olika husdjur och husdjursraser. Det ger möjlighet att sprida risker både vad gäller klimatförändringar och prissvängningar på marknaden. I motsats till vad många tror har Afrika en rik mångfald av odlingssystem, jordbruksgrödor och husdjursraser som är väl anpassade till de lokala produktionsförutsättningarna som jordart och klimat. Stora områden i Afrika har förutsättningar att ge högre och säkrare skördar om skötseln förbättras. Afrikas bönder är också vana att hantera ett växlande klimat. Satsa på grödor som tål torka Förutom ovan nämnda områden där ökade satsningar behövs pekar erfarenheterna från Tigray också ut ytterligare viktiga insatsområden för en fortsatt utveckling av det afrikanska jordbruket. - Satsa mer på att utveckla och använda Afrikas torkresistenta grödor som t ex sorghum och olika bönor samt på att öka användningen av robusta husdjur som äter växter som inte människan kan tillgodogöra sig. - Utveckla en enkel och säker teknik för lagring och hantering efter skörd. Det skulle hjälpa afrikanska bönder att behålla inkomsten av en förbättrad produktion. Idag går en tredjedel av skörden förlorad på fältet innan den kan användas. - Utveckla och tillämpa principer för rättvis handel så att afrikanska bönder får bättre betalt för sitt arbete. Då blir också deras lokala samhällen mer ekonomiskt bärkraftiga. Ekologi, hälsa och rättiva för framtiden Småbrukare i Afrika, både kvinnor och män och de ungdomar som är framtidens bönder, måste sättas i centrum för jordbruksutvecklingen. De måste bli både samarbetspartners och ledare i arbetet med att återställa och förstärka Afrikas jordbrukspotential. En stark och möjlig väg för framtidens lantbruk i Afrika måste bygga på principer om ekologi, hälsa, rättvisa och omsorg. Det är ett lantbruk som kombinerar lantbrukarens kunskap och erfarenhet med de senaste rönen från vetenskap och teknisk utveckling. Det är ett lantbruk som kan förse en växande befolkning med livsmedel även i en tid av förändrat klimat och utan att förstöra förutsättningarna för produktionen. Det visar exemplet Tigray. Skrivet av Sue Edwards, verksamhetsledare, Institute for Sustainable Development (ISD), Etiopien och Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Globala kartan berättar mer om Naturskyddsföreningen internationella arbete, bland annat om ekologiskt jordbruk och livsmedelsförsörjning och samarbetet med ISD i Etiopien.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Afrika kan bli självförsörjande på mat

2011-12-14
Afrika kan bli självförsörjande på mat, skriver Sue Edwards, verksamhetsledare vid Institute for Sustainable Development (ISD) i Etiopien, en medlemsbaserad organisation som samarbetar med Naturskyddsföreningen, och Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen i en gemensam debattartikel i Göteborgs Posten.

Idag tilldelas ISD Göteborgspriset för hållbar utveckling för arbetet med livsmedelsprojektet Tigray i Etiopien.

I Tigray i norra Etiopien har tusentals småbönder på 15 år gått från svält och biståndsberoende till en situation där befolkningen själv producerar tillräckligt med mat. Deras arbete visar vägen för hur Afrika kan bli självförsörjande på mat och även på sikt producera ett överskott.

Grunden i förvandlingen är ekologiskt jordbruk byggt på lokala resurser, kunskapsutveckling och innovativa idéer. För detta banbrytande arbete får nu Tigray-projektet dela Göteborgspriset för hållbar utveckling med Kofi Annan och AGRA (Alliance for a Green Revolution in Africa). Tigrayprojektet har initierats av Sue Edwards från Institute for Sustainable Development, ISD, och stöttas av Naturskyddsföreningen med bland annat Sidapengar.

Afrikas bönder är ofta kvinnor
Jordbruket utgör basen för människors försörjning i de flesta utvecklingsländer. Det bidrar med i genomsnitt 65 procent av jobben och minst 30 procent av BNP. Förutom att producera mat till en växande befolkning utgör jordbruket i många afrikanska länder, inklusive Etiopien, basen för i stort sett all ekonomisk utveckling.

Tigray var tidigare ett område med förstörda jordar och omfattande problem med livsmedelsförsörjning. Cirka 40 procent av befolkningen på landsbygden var beroende av livsmedelsbistånd. Många av småbönderna i Afrika har sällan jordbruksmark som är större än 2 hektar. De flesta av Afrikas bönder är kvinnor.

Delaktighet nyckel till framgång
Det är just småböndernas aktiva medverkan i projektet som är en av nycklarna till att Tigray-projektet varit så framgångsrikt. De har sedan projektstarten1996 utvecklat produktionen i nära samverkan med ISD, lokala rådgivare och forskare från det regionala universitetet. Idag är tillgången till mat säkrad för den största delen av befolkningen i området. Skördarna har ökat med 50 procent eller mer, landskapen är restaurerade och ekosystemen återställda.

En annan grundtanke i utvecklingsarbetet i Tigray har varit att upprätthålla och förstärka nödvändiga kretslopp av växtnäring samtidigt som kol förs tillbaka till och binds i jorden. Kompostering av växtmaterial, djurgödsel och annat organiskt avfall har varit viktigt liksom hur man använder organiskt material i odlingen. Jordar är levande system som ser till att organiskt material bryts ner och att växtnäringen görs tillgänglig för grödorna.

Ta hand om regnvattnet
Kol i i form av humus utgör det kitt som håller jorden på plats, buffrar dess fysiska och kemiska egenskaper, behåller vatten och fukt samt maximerar infiltrationen av regnvatten. Robusta och billiga tekniska lösningar för en god vattenförsörjning är också centralt och bör spridas och göras tillgängliga för fler. Exempel är droppbevattning och lagring av regnvatten.

Lika viktig som kretsloppstanken är att utnyttja den afrikanska mångfalden av jordbrukssystem, jordbruksgrödor och sorter samt olika husdjur och husdjursraser. Det ger möjlighet att sprida risker både vad gäller klimatförändringar och prissvängningar på marknaden.

I motsats till vad många tror har Afrika en rik mångfald av odlingssystem, jordbruksgrödor och husdjursraser som är väl anpassade till de lokala produktionsförutsättningarna som jordart och klimat. Stora områden i Afrika har förutsättningar att ge högre och säkrare skördar om skötseln förbättras. Afrikas bönder är också vana att hantera ett växlande klimat.

Satsa på grödor som tål torka
Förutom ovan nämnda områden där ökade satsningar behövs pekar erfarenheterna från Tigray också ut ytterligare viktiga insatsområden för en fortsatt utveckling av det afrikanska jordbruket.

- Satsa mer på att utveckla och använda Afrikas torkresistenta grödor som t ex sorghum och olika bönor samt på att öka användningen av robusta husdjur som äter växter som inte människan kan tillgodogöra sig.

- Utveckla en enkel och säker teknik för lagring och hantering efter skörd. Det skulle hjälpa afrikanska bönder att behålla inkomsten av en förbättrad produktion. Idag går en tredjedel av skörden förlorad på fältet innan den kan användas.

- Utveckla och tillämpa principer för rättvis handel så att afrikanska bönder får bättre betalt för sitt arbete. Då blir också deras lokala samhällen mer ekonomiskt bärkraftiga.

Ekologi, hälsa och rättiva för framtiden
Småbrukare i Afrika, både kvinnor och män och de ungdomar som är framtidens bönder, måste sättas i centrum för jordbruksutvecklingen. De måste bli både samarbetspartners och ledare i arbetet med att återställa och förstärka Afrikas jordbrukspotential.

En stark och möjlig väg för framtidens lantbruk i Afrika måste bygga på principer om ekologi, hälsa, rättvisa och omsorg. Det är ett lantbruk som kombinerar lantbrukarens kunskap och erfarenhet med de senaste rönen från vetenskap och teknisk utveckling. Det är ett lantbruk som kan förse en växande befolkning med livsmedel även i en tid av förändrat klimat och utan att förstöra förutsättningarna för produktionen. Det visar exemplet Tigray.

Skrivet av Sue Edwards, verksamhetsledare, Institute for Sustainable Development (ISD), Etiopien och Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Globala kartan berättar mer om Naturskyddsföreningen internationella arbete, bland annat om ekologiskt jordbruk och livsmedelsförsörjning och samarbetet med ISD i Etiopien.

- Här finns Globala kartan: www.naturskyddsforeningen.se/Templates/WidePage.aspx
- Läs mer om Naturskyddsföreningens arbete med global livsmedelsförsörjning och ekologiskt jordbruk: www.naturskyddsforeningen.se/Templates/Page.aspx

Senaste nyheter