Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Zink och tenn kan ersätta ovanliga metaller i solceller

https://www.klimatsmart.se/images/news/

En del metaller i solceller är ovanliga och kan bli en bristvara i framtiden. Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet får 17 miljoner kronor från Energimyndigheten för att utveckla tunnfilmssolceller att bli mer hållbara. Solceller är en snabbt växande energiteknik och kiselsolceller är vanligast på marknaden i dag. Ett problem är att de innehåller relativt mycket aktivt material. Priset på alla typer av solceller har minskat kraftigt de senaste åren och minskning av materialkostnader blir därför allt viktigare för att uppnå konkurrenskraftig tillverkning. Kostnaden går ner om man lägger det aktiva materialet i mycket tunna skikt, som i tunnfilmssolceller. En sådan teknik är CIGS-solceller som kallas så efter den första bokstaven i de engelska namnen på metallerna som ingår, nämligen koppar, indium, gallium och selen. – Koppar är vanligt och kan fortsätta användas, men indium och gallium är relativt ovanliga metaller och det finns därför anledning att titta på alternativ till dessa, säger Sara Bargi, handläggare på Energimyndighetens teknikavdelning. Energimyndigheten stödjer nu både forskning om de etablerade materialen CIGS, och alternativ till CIGS-solcellen, så kallad CZTS. Där ersätter de vanligare metallerna zink och tenn alltså de ovanligare indium och gallium, men det finns även andra materialkombinationer som kan vara intressanta att utforska. – Vårt mål med solcellsforskningen är att tunnfilmssolceller ska vara så billiga så att de ger konkurrenskraftig elproduktion i Sverige. Det kan bara ske genom en kombination av hög verkningsgrad, bra långtidsstabilitet och billig tillverkning, säger Marika Edoff, professor vid Ångströmlaboratoriet, ett laboratorium som i 20 års tid forskat på tunnfilmssolceller. Energi direkt från solen är viktig för framtidens energisystem, inte minst för Sverige. Därför har Energimyndighetens samlat fler forskningsprojekt i forskningsprogrammet "El och bränsle från solen" och gett dem ekonomiskt stöd för att utveckla tekniken.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Zink och tenn kan ersätta ovanliga metaller i solceller

2013-08-20
En del metaller i solceller är ovanliga och kan bli en bristvara i framtiden. Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet får 17 miljoner kronor från Energimyndigheten för att utveckla tunnfilmssolceller att bli mer hållbara.

Solceller är en snabbt växande energiteknik och kiselsolceller är vanligast på marknaden i dag. Ett problem är att de innehåller relativt mycket aktivt material. Priset på alla typer av solceller har minskat kraftigt de senaste åren och minskning av materialkostnader blir därför allt viktigare för att uppnå konkurrenskraftig tillverkning.

Kostnaden går ner om man lägger det aktiva materialet i mycket tunna skikt, som i tunnfilmssolceller. En sådan teknik är CIGS-solceller som kallas så efter den första bokstaven i de engelska namnen på metallerna som ingår, nämligen koppar, indium, gallium och selen.

– Koppar är vanligt och kan fortsätta användas, men indium och gallium är relativt ovanliga metaller och det finns därför anledning att titta på alternativ till dessa, säger Sara Bargi, handläggare på Energimyndighetens teknikavdelning.

Energimyndigheten stödjer nu både forskning om de etablerade materialen CIGS, och alternativ till CIGS-solcellen, så kallad CZTS. Där ersätter de vanligare metallerna zink och tenn alltså de ovanligare indium och gallium, men det finns även andra materialkombinationer som kan vara intressanta att utforska.

– Vårt mål med solcellsforskningen är att tunnfilmssolceller ska vara så billiga så att de ger konkurrenskraftig elproduktion i Sverige. Det kan bara ske genom en kombination av hög verkningsgrad, bra långtidsstabilitet och billig tillverkning, säger Marika Edoff, professor vid Ångströmlaboratoriet, ett laboratorium som i 20 års tid forskat på tunnfilmssolceller.

Energi direkt från solen är viktig för framtidens energisystem, inte minst för Sverige. Därför har Energimyndighetens samlat fler forskningsprojekt i forskningsprogrammet "El och bränsle från solen" och gett dem ekonomiskt stöd för att utveckla tekniken.

Senaste nyheter