Vi värmer varandra med återvunnen energi

https://www.klimatsmart.se/images/news/fjarrvarme-husomrade250x120.jpg

När vi värmer varandra med återvunnen energi får det flera positiva effekter. Vi kan kalla det fjärrvärme-effekten. Dessa positiva effekter har uppmärksammats både här i Sverige och inom EU den senaste tiden. När man förändrar sättet att värma husen i en stad, genom att gå från att var och en sköter sin uppvärmning med en egen panna, till att låta en enda stor panna värma många, inverkar detta förstås positivt på miljön. I stället för att många skorstenar släpper ut rök från okontrollerade och inte speciellt effektiva pannor, får man en skorsten och en kontrollerad process i ett värmeverk eller kraftvärmeverk. Det innebär effektivare förbränning och effektiv och kontrollerad rökgasrening med bättre utnyttjande av naturresurser och bättre luft som följd. Den här förändringen har vi gjort i Sverige och det är vad vi kan kalla fjärrvärme-effekten. WHO - Världshälsoorganisationen, har i dagarna kommit ut med en rapport som behandlar problemet med småskalig ved- och koleldning för uppvärmning. I rapporten förordas åtgärder för att minska de negativa effekterna på miljön och hälsan som denna ved- och koleldning för med sig. En av lösningarna de framhåller är glädjande nog fjärrvärme. De lyfter dessutom fram Sverige som gott exempel på hur miljön förbättrats tack vare utbyggnaden av fjärrvärme. Och egentligen är det inte konstigare än att det givetvis är bättre för miljön att människor i en stad åker kollektivt än att alla åker i en egen bil. I WHO-rapporten kan man läsa om den svenska fjärrvärmen att: …den infördes av hälso- och bekvämlighetsskäl och för att få en effektivare uppvärmning i Sverige på 1940-talet. Dessutom både för att undvika användning av koks och svavelinnehållande olja där människor bor i städer, och för att stödja produktionen av el (kraftvärmeproduktion). På 1970-talet uppskattade man att nivåerna av svaveldioxid var 2-5 gånger lägre i städer där fjärrvärme var vanligt jämfört med liknande städer utan fjärrvärme. I WHO-rapporten nämns också att ett resultat av utbyggnaden av fjärrvärme är att koncentrationen av sot i luften i Göteborg minskade från nästan 50 mikrogram per kubikmeter år 1965 till ca 5 mikrogram per kubikmeter år 1995. Ett annat exempel är från centrala Stockholm , där nivåerna av svaveldioxid dramatiskt reducerats från över 200 mikrogram per kubikmeter år 1965 till under 25 mikrogram per kubikmeter år 1990. Helt klart ett exempel på fjärrvärme-effekten. Inom fjärrvärmebranschen har man dock inte slagit sig till ro bara för att man har lyckats åstadkomma så mycket fram till idag. Arbetet fortsätter med kontinuerliga investeringar och förbättringar. Exempel på investeringar som görs för att fasa ut det som finns kvar av fossila bränslen är alla de nya kraftvärmeverk som nyligen invigts eller håller på att byggas. I höstas togs Tranås bioeldade kraftvärmeverk i drift. I december var det dags för Värnamo Energi att inviga sitt biokraftvärmeverk "Lucia". I Karlstad invigdes Karlstad Energis nya fliseldade kraftvärmeverk, Heden Etapp 3 i mars. Bara några dagar senare var det dags för Växjö Energi att inviga biokraftvärmeverket Sandvik 3 i Växjö. Orter där kraftvärmeverk håller på att byggas är bland andra: Skövde, Stockholm, Linköping och Jönköping. Visionen för fjärrvärmen till år 2030 är: Vi värmer varandra med återvunnen energi. Det betyder inte bara att arbetet med att fasa ut den sista resten fossilt bränsle fortsätter utan också att mer fokus riktas mot att ta vara på överskottsvärme. Det är inte bara WHO som uppmärksammat fjärrvärmens nytta. Regeringen gick den 7 april ut med en avisering om satsningar på lokala klimatinvesteringsstöd. Där var fjärrvärmeutbyggnad med som exempel på en åtgärd som kan få stöd. Och att EU-kommissionen börjat ta värmefrågorna på allvar, bland annat genom att inleda sitt arbete med en värme- och kylastrategi, har vi ju skrivit om tidigare. Att man i Europa skulle kunna utnyttja resurserna som används för elproduktion bättre med samtidig produktion av el och värme, som i de svenska kraftvärmeverken, nämns också i WHO-rapporten. (I Europa vädrar man bort värmen som bildas vid elproduktionen): Idag är fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige främst baserad på användningen av överskottsvärme från produktion av el eller industriprocesser. Det anses vara en av de mest miljövänliga sätten att använda biobränslen /…/ Miljöaspekterna av fjärrvärme har beskrivits i detalj och det har uppskattats att det totala energibehovet för uppvärmning i EU skulle kunna uppfyllas genom att man gick från att producera enbart el, till att producera el och värme samtidigt. Svensk Fjärrvärme hoppas att det nyväckta intresset för fjärrvärme håller i sig inom EU. Då skulle hela Europa kunna dra fördel av fjärrvärme-effekten.