Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Vd för Svensk Fjärrvärme på klimattoppmötet i Warzawa

https://www.klimatsmart.se/images/news/ulrika250x163.jpg

Svensk Fjärrvärmes vd, Ulrika Jardfelt, var inbjuden av den svenska regeringen att tala om fjärrvärme och fjärrkyla och deras bidrag till att minska Sveriges koldioxidutsläpp, på ett side event under klimattoppmötet COP 19, i Warszawa. Ulrika Jardfelt visade på fjärrvärmens förmåga att ta vara på energi som annars går till spillo, bland annat genom filmen ”I Luleå värmer sig barnen på glödande järn”. Hon lyfte också fram branschens utsläppsminskningar, som är en av de största förklaringarna till att Sverige kunnat nå klimatmålen. Även fjärrkyla är klimatsmart: Vid seminariet fanns även ett stort intresse för fjärrkyla, som en teknik som också är klimatsmart genom den kan att ersätta kylmaskiner och därmed minska användningen av både el och köldmedier. Ett sådant köldmedium är den flourerande gasen HFC, som används bland annat som i aircondition- och kylanläggningar, men även i värmepumpar och fordon. Gasen framställs industriellt och uppfattades länge som en snäll variant, då den varken innehåller klor eller brom, och inte heller bryter ner ozonskiktet. Därför fick HFC också ersätta det ozonnedbrytande ämnet HCFC (mest känd som R22). Det har dock visat sig att HFC bidrar starkt till växthuseffekten, en oroande utveckling som nu eskalerar men som inte uppmärksammats av klimatförhandlarna. Klimatförhandlarna missar HFC: Montrealprotokollets utfasning av ozonnedbrytande ämnen främjade paradoxalt nog användningen av HFC. Samtidigt har FN:s klimatförhandlingar inte ”hunnit” plocka upp den. Den flourerande gasen HFC hamnade dock för ett ögonblick i centrum på den svenska regeringens side event. – Fokus på koldioxid är så stort att förhandlarna, och därmed politikerna, riskerar att tappa bort hela HFC-frågan, varnade Svensk Fjärrvärmes vd Ulrika Jardfelt, när hon passade på att lyfta fram HFC-frågan från sin undangömda plats. Användningen av den flourerande gasen HFC ökar oroväckande snabbt, liksom utsläppen av gasen, vilket är allvarligt på grund av gasens starka effekt på atmosfären. Det är ingen effekt vi bara kan ”vänta ut”. HFC stannar i atmosfären i tusentals år. Om inte kommande klimatavtal får in HFC i protokollet riskerar världen att bli sittande med ett nytt oöverskådligt klimatproblem. COP19 måste se mer än koldioxidproblemet: Sverige har länge arbetat för att både EU och FN måste ta tag i HFC-frågan, men fortfarande finns ingen avvecklingsplan för denna starka men mycket vanliga klimatgas. – Klimatförhandlarna har fastnat på koldioxidproblemet. Det är den stora frågan att lösa, men samtidigt finns det även andra åtgärder som kan bidra, säger Ulrika Jardfelt. HFC är dessutom ett relativt nytt problem. För tio år sedan var HFC en ickefråga. Sådana förklaringar är dock inga ursäkter för att inte ta itu med HFC-frågan. Marknaden inget hinder: – Idag finns alternativ till HFC som marknaden skulle klara av. Det är politikerna som halkar efter, säger Ulrika Jardfelt. Det finns alternativ som varken bryter ned ozonskiktet eller bidrar till växthuseffekten, menar hon. Bland annat finns kylsystem som utnyttjar vatten och koldioxid som köldmedium. – Samhället måste kräva att användningen minskar, då kommer marknaden att följa efter, säger Ulrika Jardfelt. Skrivet av Morten Valestrand för Svensk Fjärrvärme.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Vd för Svensk Fjärrvärme på klimattoppmötet i Warzawa

2013-11-20
Ulrika Jardfelt vd Svensk Fjärrvärme.
Svensk Fjärrvärmes vd, Ulrika Jardfelt, var inbjuden av den svenska regeringen att tala om fjärrvärme och fjärrkyla och deras bidrag till att minska Sveriges koldioxidutsläpp, på ett side event under klimattoppmötet COP 19, i Warszawa.

Ulrika Jardfelt visade på fjärrvärmens förmåga att ta vara på energi som annars går till spillo, bland annat genom filmen ”I Luleå värmer sig barnen på glödande järn”. Hon lyfte också fram branschens utsläppsminskningar, som är en av de största förklaringarna till att Sverige kunnat nå klimatmålen.

Även fjärrkyla är klimatsmart:
Vid seminariet fanns även ett stort intresse för fjärrkyla, som en teknik som också är klimatsmart genom den kan att ersätta kylmaskiner och därmed minska användningen av både el och köldmedier. Ett sådant köldmedium är den flourerande gasen HFC, som används bland annat som i aircondition- och kylanläggningar, men även i värmepumpar och fordon.

Gasen framställs industriellt och uppfattades länge som en snäll variant, då den varken innehåller klor eller brom, och inte heller bryter ner ozonskiktet. Därför fick HFC också ersätta det ozonnedbrytande ämnet HCFC (mest känd som R22). Det har dock visat sig att HFC bidrar starkt till växthuseffekten, en oroande utveckling som nu eskalerar men som inte uppmärksammats av klimatförhandlarna.

Klimatförhandlarna missar HFC:
Montrealprotokollets utfasning av ozonnedbrytande ämnen främjade paradoxalt nog användningen av HFC. Samtidigt har FN:s klimatförhandlingar inte ”hunnit” plocka upp den. Den flourerande gasen HFC hamnade dock för ett ögonblick i centrum på den svenska regeringens side event.

– Fokus på koldioxid är så stort att förhandlarna, och därmed politikerna, riskerar att tappa bort hela HFC-frågan, varnade Svensk Fjärrvärmes vd Ulrika Jardfelt, när hon passade på att lyfta fram HFC-frågan från sin undangömda plats.

Användningen av den flourerande gasen HFC ökar oroväckande snabbt, liksom utsläppen av gasen, vilket är allvarligt på grund av gasens starka effekt på atmosfären. Det är ingen effekt vi bara kan ”vänta ut”. HFC stannar i atmosfären i tusentals år. Om inte kommande klimatavtal får in HFC i protokollet riskerar världen att bli sittande med ett nytt oöverskådligt klimatproblem.

COP19 måste se mer än koldioxidproblemet:
Sverige har länge arbetat för att både EU och FN måste ta tag i HFC-frågan, men fortfarande finns ingen avvecklingsplan för denna starka men mycket vanliga klimatgas.

– Klimatförhandlarna har fastnat på koldioxidproblemet. Det är den stora frågan att lösa, men samtidigt finns det även andra åtgärder som kan bidra, säger Ulrika Jardfelt. HFC är dessutom ett relativt nytt problem. För tio år sedan var HFC en ickefråga. Sådana förklaringar är dock inga ursäkter för att inte ta itu med HFC-frågan.

Marknaden inget hinder:
– Idag finns alternativ till HFC som marknaden skulle klara av. Det är politikerna som halkar efter, säger Ulrika Jardfelt. Det finns alternativ som varken bryter ned ozonskiktet eller bidrar till växthuseffekten, menar hon. Bland annat finns kylsystem som utnyttjar vatten och koldioxid som köldmedium.
– Samhället måste kräva att användningen minskar, då kommer marknaden att följa efter, säger Ulrika Jardfelt.

Skrivet av Morten Valestrand för Svensk Fjärrvärme.
Foto: Svensk Fjärrvärme

Senaste nyheter