Tallvedsnematod – mask som dödar skog

https://www.klimatsmart.se/images/news/slu2.gif

En millimeterlång rundmask har under tio års tid skrämt upp det europeiska skogsbruket. Tallvedsnematoden upptäcktes första gången 1999 i Portugal dit den troligen förts via en båtlast från Asien. Sedan dess har övriga europeiska länder gjort årliga inventeringar för att kontrollera eventuell förekomst av tallvedsnematoden. När ett enda träd i Spanien 2008 upptäcktes smittat, resulterade det i strikta åtgärder i form av avverkning på en stor radie 3 km kring fyndplatsen. Hur Sverige arbetar för att hålla tallvedsnematoden på avstånd rapporterades om vid Skogskonferensen som hölls 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala. - Genom årliga inventeringar sedan 2000 har vi i Sverige tagit ut sammanlagt mer än 3000 prover och inte funnit några tallvedsnematoder, säger Kristof Capieau från Jordbruksverket. Tallvedsnematod är en millimeterlång rundmask som angriper barrträd och kan orsaka omfattande skogsdöd. Trots att nematoden hittills är känd att förekomma och orsaka skogsdöd i för Sverige långt avlägsna barrskogar i Nordamerika, några länder i Asien samt Portugal, berörs hela EU inklusive det svenska skogsskyddet. Nematoden sprids naturligt genom ett unikt samspel med olika arter av tallbock. Tallbockarna finns spridda i Europa och skulle nematoden komma in i Sverige finns det tallbockar i stora delar av landet redo att föra smittan vidare. - Med dagens klimat skulle en etablering av nematoden i svensk skog främst resultera i latenta infektioner. I södra Sverige kan vi förvänta oss viss träddöd under extremt varma somrar. Mot slutet av seklet (2070-2100) skulle vi enligt genomförda simuleringar kunna få träddöd motsvarande norra Portugal, om klimatet blir 2-4 °C varmare. Medan naturlig spridning sker över relativt korta avstånd bidrar människan främst genom handeln till risken för spridning av tallvedsnematod över stora avstånd och till nya områden. De huvudsakliga spridningsvägarna är barrträdsplantor och olika produkter av barrträdsved såsom träemballage (t.ex. pallar), sågat virke, rundvirke, brännved, träflis, grenar, träavfall och andra restprodukter. Risken för spridning blir betydligt större om även levande tallbockar skulle förekomma i veden. Genom den svenska växtskyddslagen har Jordbruksverket ansvar för regler för handel och förflyttning av trä, träprodukter, plantor med mera. Ansvaret innebär även regler för bekämpning i fall av utbrott av sådana skadegörare. Dessa regler styrs och påverkas i mycket hög grad av EU:s lagstiftning. Tallvedsnematod har en mycket hög prioritet hos EU Kommissionen som för närvarande är mycket aktiv med att se över EU:s nuvarande bekämpningsstrategi. Sverige har sedan 1999 haft en drivande roll i EU:s arbetsprocess. Det nya och svåra är den stora spridningen av tallvedsnematod i Portugal. Det gäller för Kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete utveckla regler och åtgärder som vilar på vetenskaplig grund och som förhindrar fortsatt spridning utan att hindra den fria rörligheten av varor inom EU på ett oacceptabelt sätt. Kontakt: Kristof Capieau, Jordbruksverket (Växtinspektionen) kristof.capieau@sjv.se, 036-15 60 08.