Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Tågluff klimatsmart semesteralternativ

https://www.klimatsmart.se/images/news/svanteaxelsson100x1101b.jpg

Jag har nyligen kommit hem från en tågluff med familjen i österled. En upplevelse med mersmak även om nästa tur skall gå till länder med mer järnväg. Kroatien, Serbien, Makedonien och Grekland är ju inte de mest järnvägstäta länderna precis. I Järnvägsbibeln, där alla Europas avgångar finns med, har Grekland två sidor och t ex Italien 100 sidor. Alla har inte sett avundsjuka ut när vi sagt att vi skall tågluffa med tre barn på 10, 8 respektive 4 år, utan glatt önskat oss lycka till med ett ironiskt smil på läpparna. Men barnen klarade tågluffskonceptet kanonbra och gillade läget och tyckte det mesta var spännande. Tågluff sätter verkligen Karin Boyes uttryck – det är vägen som är mödan värd – på sin spets. Men jag är beredd att hålla med. De långa transporterna i egna kupéer fylldes lätt med kortspel, läxläsning, gitarrspel och spännande samtal som inte alltid hinns med i vardagen. Att komma fram snabbt är inte alltid kul. Vilket är en skön insikt när flygpriserna successivt kommer att höjas! Det finns andra sätt att se på turistresandet. Däremot är jag inte övertygad att hela resan var så klimatsmart som vi först trodde eftersom flera tåg kördes med diesellok och ellok som inte så sällan fick el från fossila anläggningar. Men att ändra energisystem måste ju göras i vilket fall och då blir även dessa järnvägstransporter mer miljövänliga. Det gick ju inte att undgå att man hela tiden jämförde med SJ (som ju inte drivs med kärnkraftsel eller el från fossila källor utan av BMV el). Och det första som slår en är att ju fattigare land man åkte i desto bättre var restaurangvagnen. I Serbien var det vita dukar och färska blommor på borden och en kypare som i och för sig var ganska trött och blasé. Men vilken upplevelse det är att sitta och äta i en skön restaurangvagn! Jag saknade inte mikrovågsugnen från X 2000 en enda gång. Störst intryck gjorde Deutsche Bahn med sina fina vagnar och fantastiska service. Nattkonduktören bjöd till och med på halstabletter efter att han hört mina upprepade hostningar. EU:s järnvägssystem lider av stora problem, det har inte ens samma spårbredd eller spänningar i ledningarna och ännu mindre synkade tidtabeller. Kanske är lösningen att Deutsche Bahn tar över alltihop och får systemet att funka? Jag är normalt inte för monopol, men om inte staterna kan integrera järnvägsnätet så kanske ett stort företag kan göra det. Skämt åsido, men kanske går det snabbare om några större transportbolag löser integrationen av järnvägsnäten tillsammans, än att EU:s långbänk fortsätter. En gemensam EU-valuta har vi, men järnvägen tycks vara nationalstaternas sista bastion! När vi kom hem kom chocken! Regeringens järnvägsbudget. Folk vill göra skillnad och åka tåg, samtidigt ökar kaoset på den svenska järnvägen. Men vad gör regeringen då? De har i den senaste budgeten minskat på underhållet trots att det är den största orsaken till alla förseningar och inställda tåg. Men inte nog med det – de investerar mindre i ny järnväg jämfört med förra året. Och som grädde på moset höjs banavgifterna, medan de låter bli att införa kilometerskatt på lastbilar… Är det fler än jag som börjar fundera på ett nationellt järnvägsupprop? Postat av Svante Axelsson.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Tågluff klimatsmart semesteralternativ

2010-11-04
Svante Axelsson
Generalsekreterare
Naturskyddsföreningen
Jag har nyligen kommit hem från en tågluff med familjen i österled. En upplevelse med mersmak även om nästa tur skall gå till länder med mer järnväg. Kroatien, Serbien, Makedonien och Grekland är ju inte de mest järnvägstäta länderna precis. I Järnvägsbibeln, där alla Europas avgångar finns med, har Grekland två sidor och t ex Italien 100 sidor.

Alla har inte sett avundsjuka ut när vi sagt att vi skall tågluffa med tre barn på 10, 8 respektive 4 år, utan glatt önskat oss lycka till med ett ironiskt smil på läpparna. Men barnen klarade tågluffskonceptet kanonbra och gillade läget och tyckte det mesta var spännande.

Tågluff sätter verkligen Karin Boyes uttryck – det är vägen som är mödan värd – på sin spets. Men jag är beredd att hålla med. De långa transporterna i egna kupéer fylldes lätt med kortspel, läxläsning, gitarrspel och spännande samtal som inte alltid hinns med i vardagen. Att komma fram snabbt är inte alltid kul. Vilket är en skön insikt när flygpriserna successivt kommer att höjas! Det finns andra sätt att se på turistresandet. Däremot är jag inte övertygad att hela resan var så klimatsmart som vi först trodde eftersom flera tåg kördes med diesellok och ellok som inte så sällan fick el från fossila anläggningar. Men att ändra energisystem måste ju göras i vilket fall och då blir även dessa järnvägstransporter mer miljövänliga.

Det gick ju inte att undgå att man hela tiden jämförde med SJ (som ju inte drivs med kärnkraftsel eller el från fossila källor utan av BMV el). Och det första som slår en är att ju fattigare land man åkte i desto bättre var restaurangvagnen. I Serbien var det vita dukar och färska blommor på borden och en kypare som i och för sig var ganska trött och blasé. Men vilken upplevelse det är att sitta och äta i en skön restaurangvagn! Jag saknade inte mikrovågsugnen från X 2000 en enda gång. Störst intryck gjorde Deutsche Bahn med sina fina vagnar och fantastiska service. Nattkonduktören bjöd till och med på halstabletter efter att han hört mina upprepade hostningar.

EU:s järnvägssystem lider av stora problem, det har inte ens samma spårbredd eller spänningar i ledningarna och ännu mindre synkade tidtabeller. Kanske är lösningen att Deutsche Bahn tar över alltihop och får systemet att funka? Jag är normalt inte för monopol, men om inte staterna kan integrera järnvägsnätet så kanske ett stort företag kan göra det. Skämt åsido, men kanske går det snabbare om några större transportbolag löser integrationen av järnvägsnäten tillsammans, än att EU:s långbänk fortsätter. En gemensam EU-valuta har vi, men järnvägen tycks vara nationalstaternas sista bastion!

När vi kom hem kom chocken! Regeringens järnvägsbudget. Folk vill göra skillnad och åka tåg, samtidigt ökar kaoset på den svenska järnvägen. Men vad gör regeringen då? De har i den senaste budgeten minskat på underhållet trots att det är den största orsaken till alla förseningar och inställda tåg. Men inte nog med det – de investerar mindre i ny järnväg jämfört med förra året. Och som grädde på moset höjs banavgifterna, medan de låter bli att införa kilometerskatt på lastbilar…

Är det fler än jag som börjar fundera på ett nationellt järnvägsupprop?
Postat av Svante Axelsson.
Foto: Naturskyddsföreningen

Senaste nyheter