Svensk Vindkraftförening ord & handling

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskvindkraftforening250x98i.gif

Vindkraftbranschen är flexibel med många olika samarbetsformer för att matcha den snabba utveckling man står inför. Ska de europeiska målen för svensk elproduktion uppnås, måste mycket göras för att nyetablering av denna oöverträffligt gröna el ska underlättas. Vilka utmaningar har då svensk vindkraft att möta? Den tekniska utvecklingen går ständigt och snabbt framåt, traditionella turbinblad eller vertikalverk, små eller stora eller större verk, ständigt kommer nya rön och produkter för entreprenörerna att ta ställning till. Men utöver detta måste branschen också arbeta aktivt för mer specifika frågor: a)Förståelse för energiomställning och vindkraftverk, med betoning på förankring hos närboende. b)Vindkraft i kallt klimat. Sveriges unikt nordliga klimat ställer särskilda krav för att både produktion och säkerhet ska tillfredsställas vid risk för nedisning. c)Tillståndsfrågor. En rättssäker beslutsprocess, utan utrymme för godtycke. Svensk Vindkraftförening är en viktig röst i detta arbete, både som part i de offentliga samtalen och som en seriös aktör för vindkraftens goda. Föreningen är delaktig i flera olika samarbeten och följer på nära håll de projekt som pågår. Nedan följer en lägesrapport över något av det som sker i vindkraftsarbetet just nu: Myndighetssamarbete. Ett nätverk av representanter från en rad olika myndigheter har samlats vid ett par tillfällen för att tala vindkraft. Nätverket, med Kajsa Olsson på Energimyndigheten som sammankallande, har som främsta syfte att skapa personliga kontakter mellan de myndighetsrepresentanter som med olika infallsvinklar arbetar med vindkraft. Avsikten är att underlätta samarbete mellan myndigheter och tydliggöra vilka ansvarsområden som faller under vilken myndighet. Gruppen driver alltså inga egna projekt och har inget formaliserat mål. Vid dessa möten har representanter deltagit från bland annat Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket. Arbetsmiljö och säkerhet. Med bidrag från Energimyndigheten kommer Strömsunds kommun under året att stå värd för ett projekt med en bred genomgång av arbetsmiljö- och säkerhetsaspekter vid vistelse i närheten av vindkraftverk. Projektet genomförs inom ramen för Nätverket för vindbruk och avslutas vid 2011 års slut. – Det är bra att ha en bred bas i projektet; vindkraftsägare, tillverkare, servicetekniker, utbildare och så myndigheter, säger Kajsa Olsson, Energimyndighetens representant i Nätverket för vindbruk. Målet är att ta fram rutiner för säkerhetsarbete i och kring vindkraftverk och säkerställa att branschen har en arbetsmiljösäkrad utbildning. Avsikten med rutinerna är att alla verksamma företag ska tillämpa dem och att rutinerna ska godkännas av svenska myndigheter och överensstämma med en europeisk standard. Projektet inleds med en workshop i början av mars, under ledning av Karin Liinasaari, Strömsunds kommun. Vattenfall. Vattenfall är en vindkraftaktör som på många fronter arbetar med utveckling av vindkraft. Mellan 2009 och 2011 bygger Vattenfall nio vindkraftparker i sex länder. Det innebär att Vattenfalls elproduktion från vindkraft fördubblas, från två till fyra TWh. För att en etablering ska bli lyckad satsar företaget på olika sätt för att nå en lokalt förankrad vindkraftetablering. Det innebär bland annat att alla projekt har en projektkommunikatör knuten till sig. – Det är en fråga jag driver. Kommunikationsarbetet är strategiskt. Delaktighet, förståelse bland närboende och andra intressenter samt vår lyhördhet för människors oro är helt avgörande, säger Ingegerd Bills, informationschef för Vattenfall vindkraft och berättar om det goda exemplet från nya vindkraftsparken Storrotliden i Fredrika. – Här har vi arbetat med exempelvis informationsmöten och bussresor till kraftverken. Vi håller också på att ordna en grill- och utsiktsplats. I en enkät uppger 100 procent av de närboende att de är nöjda med vindkraftparken, enligt Bills. Vattenfall driver också ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Vindkraft i kallt klimat är en fråga i fokus. Här samarbetar man nära leverantörer, då nedisning är en stor fråga. – Metoder vid nedisning finns, men de måste förbättras ytterligare. Med många parker på gång norröver är detta en viktig fråga för oss på Vattenfall, säger Ingegerd Bills. Vindforsk. Vindforsk är inne på sin tredje period med projekt som ska syfta till att säkra den svenska vindkraftforskningen. Nuvarande period löper ut 2012 och redan nu är de flesta av de 80 miljoner kronorna i budgeten öronmärkta till specifika projekt. Endast inom ramen för ”underhåll” finns mindre utrymme kvar för nya projekt, sedan styrelsen just beslutat tillskjuta pengar till några mindre projekt. Vindforsk arbetar med ett antal fokusområden, som vindkraft i skog och vindkraft i kallt klimat, det senare är ett av de särskilt utpekade fokusområden som Vindforsk ska satsa på. Det största projektet om vindkraft i kallt klimat, med inriktning på beräkningar som rör nedisning, pågår under ledning av Hans Bergström på Uppsala universitet. Vindforsk är ett forskningsprogram inom ramen för Elforsk, programledare är Anders Björck. Internationellt. Vindkraft i kallt klimat är en stor fråga så till vida att det är stora vindkraftländer – med kraftig utbyggnad av vindkraft – som möter problem med kyla. Samtidigt är det ett perifert problem för de allra flesta vindkraftländer, eftersom det helt enkelt inte är ett problem mer än i ett fåtal länder. Danmark har exempelvis inte alls samma utmaningar som Sverige, Skåne har blott en aning av utmaningarna som Norrland har att möta. Andra ”kalla” länder driver också forskning. Ett exempel är Österrikes, där en stor andel av vindkraftverken utsätts för nedisning. Här pågår flera forskningsprojekt. Andreas Krenn, projektledare för vindkraft på Energiewerkstatt summerar ett urval: I år har ett nationellt projekt just sjösatts, om riskzoner i närhet av vindkraftverk, till följd av iskastning. Förra året inleddes ett annat nationellt projekt om utveckling av intelligenta externa strömförsörjningsaggregat för att möjliggöra vindmätning med värmda sensorer på avlägset belägna platser. Tidigare under 2000-talet har jämförande studier gjorts av uppvärmda och icke uppvärmda anemometrar respektive isdetektorer (Tauernwindpark och Sternwald). Sedan 2006 pågår även en jämförande studie av uppvärmningssystem för rotorblad (Moschkogel).