Skogshistoria visar mänsklig påverkan

https://www.klimatsmart.se/images/news/slu42x41.png

I den stora urskogen Białowieża i Polen har en SLU-forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap funnit tecken på avbränningar vart sjätte år i syfte att hålla skogen öppen för bete, honungsproduktion och jakt. En kollega på samma institution har med pollenanalyser visat att kraftiga huggningar under de senaste århundradena har medfört att eken har blivit mycket mindre vanlig i södra Skandinavien än den någonsin har varit under årtusenden. Människans påverkan betyder alltså mycket för dessa skogar och dess träd. Två studier i skogshistoria av Mats Niklasson respektive Matts Lindbladh från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, har nyligen accepterats för publicering i den högt rankade tidskriften Journal of Ecology. Bägge kan komma att förändra synen på människans roll i de tempererade skogsekosystemen i Europa. Skogs- och brandhistoriken i den berömda skogen Białowieża i östra Polen beskrivs i Mats Niklassons studie. Medan det numera är fullt klarlagt att våra nordliga skogsekosystem är formade av kontinuerligt återkommande skogsbränder, har kunskap tidigare saknats från de sydligare, eller tempererade skogarna. Det finns helt enkelt inte kvar intakta skogar, där störningshistoriken går att undersöka ett bra stycke bakåt i tiden. Ett undantag är den 1500 km2 stora skogen i Białowieża. Mats Niklasson har, tillsammans med kollegor i Polen, daterat 886 årsringsprov från ett 13 hektar barrskogsdominerat område, och de kunde rekonstruera brandhistoriken och föryngringsdynamiken tillbaka till mitten på 1600-talet. Fram till slutet på 1700-talet brann det i snitt vart sjätte år i beståndet. Därefter sjönk antalet bränder och efter 1874 har det inte brunnit alls. Resultaten kontrasterar starkt mot vad som tidigare framkommit i skrivna historiska källor, som istället pekat mot ett fåtal, större bränder av slumpartad karaktär. – Mycket tyder i stället på att människan varit inblandad i dessa tätt återkommande bränder, som tidigare hållit skogen öppen, säger Mats Niklasson. Det var gynnsamt för både betande tamboskap, traditionell trädbunden biskötsel (honungsproduktion) och jakt. Mycket intresse och forskning de senaste åren har riktats mot ekens värde för mångfalden och naturvård. Matts Lindbladh har tillsammans med en kollega från Harvarduniversitetet djupdykt i ekens historia i södra Skandinavien de senaste 4000 åren. Pollenanalyser från 30 olika lokaler utspridda i regionen visar på en kraftig nedgång för eken de senaste 2000 åren. Pollenvärdena för ek idag motsvarar endast 20–35 procent av dess maximala värde ett par århundraden e.Kr. Historiska källor har tidigare visat på en dramatisk nedgång i antalet ekar på grund av omfattande avverkningar i slutet på 1700-talet och början på 1800-talet i samband med att kungens äganderätt till ekarna upphörde. Denna kraftiga nedgång bekräftas av Matts Lindbladhs studie, men han sätter samtidigt ekens historia i ett mycket längre tidsperspektiv. − Även om eken har minskat kontinuerligt under de senaste årtusendena, saknar nedgången de senaste århundradena motstycke under tidigare perioder. Det sätter fokus på människans nyckelroll kring de många hotade arterna knutna till detta trädslag, säger Matts Lindbladh. För mer information kontakta: Mats Niklasson, 040-41 51 99, mats.niklasson@ess.slu.se Matts Lindbladh, 040-41 51 96, matts.lindbladh@ess.slu.se