Skogsbrukshänsyn för insekter i död ved

https://www.klimatsmart.se/images/news/slu64x69.png

Medelålders gallrade granskogar hyser oväntat många av gammelskogens dödvedsinsekter. Unga ogallrade skogar påminner mer om kalhyggen, och nyttjas främst av ljusälskande arter och arter med stor anpassningsförmåga. Det visar Fredrik Stenbacka i en avhandling från SLU om insektslivet i död ved i svenska granskogar. Med bättre kunskaper om hotade insekters livsmiljökrav kan skogsbruket bedriva en effektivare miljövård. Det moderna skogsbruket, med kalavverkningar och intensiv brandbekämpning, har lett till en kraftig minskning av mängden död ved i Nordens norra barrskogsbälte. För många av de organismer som är beroende av död ved har livsvillkoren försämrats så mycket att de är starkt hotade. Flera inslag i dagens skogsskötsel syftar till att öka mängden död ved i skogen. För att kunna bedöma vilka naturvårdsåtgärder som ger störst nytta för pengarna behövs goda kunskaper dels om vilka krav olika hotade arter har på sin livsmiljö, dels om deras nuvarande förekomst i det brukade skogslandskapet. Fredrik Stenbacka har i sitt doktorsarbete inventerat och jämfört vedlevande insektssamhällen i olika typer av norrländska grandominerade skogar - urvalet representerar hela åldersskalan från hyggen till urskogar. Han har framför allt inriktat sig på skalbaggar, parasitsteklar och barkstinkflyn och i avhandlingen visar han hur artrikedom, individantal och artsammansättning varierar i dagens skogslandskap. Dessutom har han undersökt hur effektiva olika fångstmetoder är. Mer information: Fredrik Stenbacka, 090-786 82 77, Fredrik.Stenbacka@vfm.slu.se