
Redaktör:
Jens Ljunggren
Granskog lagrar kol bäst
2011-09-07

Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.
– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.
I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.
I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.
En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
För mer information, kontakta:
Karna Hansson, 076-884 70 30, karna.hansson@slu.se.
Klicka på följande länk för att läsa avhandlingen: pub.epsilon.slu.se/8286/
Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.
– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.
I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.
I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.
En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
För mer information, kontakta:
Karna Hansson, 076-884 70 30, karna.hansson@slu.se.
Klicka på följande länk för att läsa avhandlingen: pub.epsilon.slu.se/8286/
Källa: SLU
Senaste nyheter
-
2023-09-11
Åtta av tio vill ha mer grönska i svenska städerBevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemen har inte bara ett egenvärde, utan är… -
2023-08-25
Svampsäsongen är här – beställ fältguiden för ängssvamparUt och leta ögongodis – låt ängsvamparnas knalliga färger lysa upp denna regniga sensommar, och lär… -
2022-12-21
Stor potential för bioråvaror i DalarnaI omställningen till ett hållbarare samhälle sitter Dalarna på viktiga resurser: Spån, bark och… -
2022-10-24
Sundsvallsforskare får Sparbank Norrlands hållbarhetsprisForskaren Bengt-Gunnar Jonsson får Swedbanks och Sparbanksstiftelsen Norrlands pris på 50.000… -
2022-09-12
Natur och biologisk mångfald viktigt för väljarnaEnligt en opinionsundersökning genomförd av Kantar Sifo vill väljarna se en tuffare klimat- och… -
2021-01-29
Tio gyllene regler för att återställa skogStorskalig trädplantering för att motverka klimatkrisen är inte problemfri. Det visar en ny… -
2020-10-12
100 miljöorganisationer kräver EU-lag mot avskogningSkogsbränder i Amazonas och andra tropiska områden anläggs ofta för att röja mark för storskaligt… -
2020-09-01
Fjällnära skog inventeras i DalarnaI sommar har Länsstyrelsen i Dalarnas län fått i uppdrag av Naturvårdsverket att inventera skog i… -
2020-08-21
Årets älvstädning går från Åre till GullspångFör åttonde året i rad ger sig tusentals idrottsungdomar ut för att städa upp längs Indalsälven,… -
2020-02-11
Årets finalister utsedda till Naturvårdsverkets MiljömålsprisDen 6 maj ska årets vinnare av Miljömålspriset 2020 presenteras på konferensen Miljömålsdagarna, i…