Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Så kan Europas soptippar bli miljövänlig el och värme

https://www.klimatsmart.se/images/news/svensk-fjarrvarme-avfallstrappa250x127.jpg

Avfall uppstår när vi konsumerar. På något sätt måste vi hantera detta avfall. Ett sätt är att återvinna materialet, ett annat att lägga allt på en soptipp. Det allra bästa är om vi kan minimera uppkomsten av avfall. De här bitarna har fjärrvärmebranschen förstås svårt att styra. Vad vi däremot kan bidra med är att utvinna energi ur det material som inte återvinns. Alltså, att omvandla ett problem till nytta, i form av el och fjärrvärme. Avfall ses idag allt mer som en resurs. Utsorterat material från avfall importeras och exporteras kors och tvärs över världen. Vårt elektroniska avfall exporteras i stor grad för att återvinnas i andra länder. En tredjedel av den plast som konsumenter sorterat och lämnat till återvinning exporteras till Tyskland för att där bli till nya plastprodukter som i sin tur kan exporteras någon annanstans Sverige tar också emot sorterat avfall från andra länder och omvandlar det till el och värme. Sverige tog år 2013 emot och behandlade cirka 1,8 miljoner ton sorterat avfall från utlandet (hushållsavfall och industriavfall). När vi i Sverige tar emot avfall från andra länder gör vi miljön och klimatet en tjänst. Att återvinna energi ur detta avfall ger minskade utsläpp av växthusgaser. För varje ton som importeras minskar de globala utsläppen med mellan 300 och 500 kilo CO2-ekvivalenter, jämfört med om avfallet lagts på en tipp. Utsläpp från transporter är inräknat i detta. Varför tar inte alla länder hand om sitt eget avfall? I Sverige har vi kommit långt när det gäller att utveckla teknik för att ta tillvara på energin i det avfall som inte återvinns på något annat sätt. Detta avfall blir bränsle i något av våra kraftvärmeverk för att bli el och fjärrvärme. Det är få andra länder som har tekniken för detta och flertalet europeiska länder har inte fjärrvärme, vilket betyder att de inte skulle kunna ta vara på värmen. De svenska avfallseldade kraftvärmeverken, där el och värme produceras samtidigt, hör till de mest effektiva i världen. Detta främst tack vare våra fjärrvärmesystem där restvärme från elproduktionen används för uppvärmning av bostäder och lokaler. Svenska anläggningar har också avancerade reningssystem. För att hålla utsläppen väl inom regelverkens strikta ramar handlar det till exempel om temperaturstyrning, reduktion av kväveoxider, effektiva filter, vattenrening och strikta kontrollprogram. Därför kan vi erbjuda andra länder som ännu inte har denna möjlighet, att ta hand om deras avfall. Soptipparna i Europa: Förbränna avfall kan alla göra - och en del gör det också - men då eldar de för kråkorna och släpper ut värme utan att få någon nytta av den och sprider rökgaser utan rening. Därför är många i dessa länder emot förbränning av avfallet, så de flesta länder i Europa lägger helt enkelt soporna på tipp. I 21 av EU:s medlemsländer slängs mer än 50 procent av avfallet på soptippar. I flera länder är siffran närmare 100 procent. 140 miljoner ton sopor läggs på tipp i EU varje år. Det är tillräckligt mycket för att fylla 1 820 stycken Globen. När avfall deponeras skapas problem. Förutom metangas, läcker även gifter ut i mark och grundvatten. Bränder är inte heller ovanliga, vilket leder till att bland annat dioxiner frigörs och släpps ut i luften. Totalt sett är dessa soptippar, som finns över hela Europa, ett stort miljöhot. Förhoppningsvis kommer alla länder inom en snar framtid att arbeta ambitiöst med att minimera mängden avfall som uppstår, återanvända och återvinna så mycket som möjligt av materialet och energiåtervinna resten. Den dagen alla tar hand om sitt eget avfall på detta sätt kommer det inte längre att finnas avfall att skicka till oss i Sverige. Men när den dagen kommer kan de kraftvärmeverk som idag har avfall som bränsle ställas om till att använda andra bränslen.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Så kan Europas soptippar bli miljövänlig el och värme

2015-03-31
Avfall uppstår när vi konsumerar. På något sätt måste vi hantera detta avfall. Ett sätt är att återvinna materialet, ett annat att lägga allt på en soptipp. Det allra bästa är om vi kan minimera uppkomsten av avfall.

De här bitarna har fjärrvärmebranschen förstås svårt att styra. Vad vi däremot kan bidra med är att utvinna energi ur det material som inte återvinns. Alltså, att omvandla ett problem till nytta, i form av el och fjärrvärme.

Avfall ses idag allt mer som en resurs. Utsorterat material från avfall importeras och exporteras kors och tvärs över världen. Vårt elektroniska avfall exporteras i stor grad för att återvinnas i andra länder.

En tredjedel av den plast som konsumenter sorterat och lämnat till återvinning exporteras till Tyskland för att där bli till nya plastprodukter som i sin tur kan exporteras någon annanstans Sverige tar också emot sorterat avfall från andra länder och omvandlar det till el och värme.

Sverige tog år 2013 emot och behandlade cirka 1,8 miljoner ton sorterat avfall från utlandet (hushållsavfall och industriavfall). När vi i Sverige tar emot avfall från andra länder gör vi miljön och klimatet en tjänst.

Att återvinna energi ur detta avfall ger minskade utsläpp av växthusgaser. För varje ton som importeras minskar de globala utsläppen med mellan 300 och 500 kilo CO2-ekvivalenter, jämfört med om avfallet lagts på en tipp. Utsläpp från transporter är inräknat i detta.

Varför tar inte alla länder hand om sitt eget avfall?

I Sverige har vi kommit långt när det gäller att utveckla teknik för att ta tillvara på energin i det avfall som inte återvinns på något annat sätt. Detta avfall blir bränsle i något av våra kraftvärmeverk för att bli el och fjärrvärme.

Det är få andra länder som har tekniken för detta och flertalet europeiska länder har inte fjärrvärme, vilket betyder att de inte skulle kunna ta vara på värmen.

De svenska avfallseldade kraftvärmeverken, där el och värme produceras samtidigt, hör till de mest effektiva i världen. Detta främst tack vare våra fjärrvärmesystem där restvärme från elproduktionen används för uppvärmning av bostäder och lokaler.

Svenska anläggningar har också avancerade reningssystem. För att hålla utsläppen väl inom regelverkens strikta ramar handlar det till exempel om temperaturstyrning, reduktion av kväveoxider, effektiva filter, vattenrening och strikta kontrollprogram. Därför kan vi erbjuda andra länder som ännu inte har denna möjlighet, att ta hand om deras avfall.

Soptipparna i Europa:

Förbränna avfall kan alla göra - och en del gör det också - men då eldar de för kråkorna och släpper ut värme utan att få någon nytta av den och sprider rökgaser utan rening. Därför är många i dessa länder emot förbränning av avfallet, så de flesta länder i Europa lägger helt enkelt soporna på tipp.

I 21 av EU:s medlemsländer slängs mer än 50 procent av avfallet på soptippar. I flera länder är siffran närmare 100 procent. 140 miljoner ton sopor läggs på tipp i EU varje år. Det är tillräckligt mycket för att fylla 1 820 stycken Globen.

När avfall deponeras skapas problem. Förutom metangas, läcker även gifter ut i mark och grundvatten. Bränder är inte heller ovanliga, vilket leder till att bland annat dioxiner frigörs och släpps ut i luften. Totalt sett är dessa soptippar, som finns över hela Europa, ett stort miljöhot.

Förhoppningsvis kommer alla länder inom en snar framtid att arbeta ambitiöst med att minimera mängden avfall som uppstår, återanvända och återvinna så mycket som möjligt av materialet och energiåtervinna resten.

Den dagen alla tar hand om sitt eget avfall på detta sätt kommer det inte längre att finnas avfall att skicka till oss i Sverige. Men när den dagen kommer kan de kraftvärmeverk som idag har avfall som bränsle ställas om till att använda andra bränslen.

Senaste nyheter