Plast på vift i naturen en miljöfara

https://www.klimatsmart.se/images/news/temfunderingar250x53.jpg

Vårt mest lästa blogginlägg här på TEM-funderingar handlar om problemet med plast i havet och sedan detta inlägg publicerades 2008 har riskerna med plast i miljön och ämnen i plasten uppmärksammats mer och mer. På senare tid har faran med bisfenol A i nappflaskor, matförpackningar, kvitton m.m. lyfts fram i medierna så att medvetenheten om detta nu är ganska stor hos gemene man. Men kunskapen om miljöfaran med plast i ett större perspektiv är nog än så länge inte lika stor. För att ändra på detta pågår just nu en kampanj på Twitter med hashtaggen #plastriot. Idag går endast 40 % av plasten till återvinning och att resten hamnar i miljön där den kan göra skada. Här måste vi bättra oss! Det som gör plasten till ett fantastiskt material är också dess miljömässiga svaghet. De egenskaper som gör plasten så hållbar medför även att den inte bryts ned naturligt i naturen. Istället åldras plasten och blir spröd av solljus. Plast kan med tiden sönderdelas till små, små mikroskopiska plastpartiklar som finns kvar i miljön. Även när man t.ex. tvättar en fleecetröja bildas det en massa sådana partiklar som går rakt genom reningsverket och ut i havet. Till dessa partiklar binds olika typer av miljögifter som PCB och partiklarna kan sedan tas upp av plankton och därefter ta sig vidare upp i näringskedjan. Den plast vi gör oss av med får vi på så sätt tillbaka med lite miljögifter som extra bonus i fisken eller musslorna vi äter. Ganska läskigt när man tänker på hur mycket plast vi använder och hur mycket av denna som hamnar i fel kretslopp. Vi behöver dra ned på den onödiga plastanvändningen och det även med tanke på plastens ursprung i den icke förnyelsebara oljan. I många länder har man ju numera förbjudit olika typer av plastpåsar, så här ligger vi efter. Dessutom måste vi se till att den plast vi använder hamnar rätt när den blir till avfall. Kanske något att tänka på efter utflykten i sommar. Skrivet av Marie Pettersson på bloggen TEM-funderingar.