Ozonskiktets dag 16 september

https://www.klimatsmart.se/images/news/ozonhal250x250.jpg

Efter beslut i FNs generalförsamling i december 1994 ska "Den internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet" uppmärksammas den 16 september varje år. I år ligger fokus på HCFC-ämnena. Just september och oktober är numera månader med ett stort ozonhål över Antarktis. Årets ozonhål har redan nått ungefär sin största storlek kring 24 miljoner km². Uttunningen av ozon inom hålet fortsätter och brukar vara som störst kring månadsskiftet september-oktober. Kommer det att fortsätta på detta viset? Kvarstår hotet med ett tunt ozonlager och därmed kraftig UV-strålning? Under 1970- och 1980-talet kom oroande rapporter från forskarsamhället. Beräkningar visade att ozonskiktet som skyddar oss från farlig UV-strålning från solen hotades av utsläpp av ämnen som vi människor producerade i allt större mängder. De första undersökningarna, i början av 1980-talet, av de mätningar av ozonskiktets tjocklek från mätplatser i Europa och USA visade inget alarmerande. Men 1985 publicerades resultat från mätningar över Antarktis som visade på mycket stora underskott av ozon över Antarktis. Det antarktiska ozonhålet var upptäckt. Under ett decennium pågick en debatt om detta var följden av mänsklig påverkan eller ett naturligt fenomen. Snabba och kraftfulla forskningsinsatser visade med tydlighet sambanden mellan framförallt CFC (klor-fluor-karboner, freoner) och nedbrytningen av ozonskiktet. Utan tvekan medförde upptäckten av det antarktiska ozonhålet att politiker och forskare fördes samman. Wienkonventionen för skydd av ozonlagret antogs snabbt, redan 1985, men den var inte förpliktigande utan visade mer på en viljeyttring. Det var först i och med Montrealprotokollet 1987 som begränsningar av utsläpp av ämnen blev kvantifierade. Emellertid visade den allt snabbare växande kunskapen kring ozonet i atmosfären att det initiala Montrealprotokollet inte skulle räcka långt. Under de följande åren skärptes Montrealprotokollet gång på gång. Det ser ljust ut, men än väntar några decennier innan vi är helt säkra. Halterna av flera av de mest ozonnedbrytande ämnena i atmosfären ökar inte längre utan har börjat sjunka. Emellertid används så kallade mjuka freoner (HCFC) i stor utsträckning. Halterna av dessa, inte fullt så kraftfulla ozonnedbrytare, ökar stadigt. Och skulle om utsläppen fortsätter med tiden bli ett hot mot ozonskiktet. Temat för den internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet är i år "Utfasningen av HCFC - en unik möjlighet". Enligt Montrealprotokollet får de bara användas under en övergångstid. I flertalet länder bland annat Sverige har utfasningen redan ägt rum, men de tillåts ännu som köldmedel (i kylmöbler) i utvecklingsländer. Följer vi protokollet kommer en återhämtning av ozonskiktet. Både CFC och HCFC är växthusgaser vilket även ozon är. Om de förra minskar och den senare det vill säga ozonskiktet ökar blir ändå nettot en minskad växthuseffekt. Enligt de senaste beräkningarna kommer ozonskiktet över mellanbredderna (tex Europa) att vara återställt inom några decennier. Detta är lite tidigare än tidigare beräkningar visat. Däremot dröjer det längre för polartrakterna. Både över Arktis och Antarktis kan förtunningar respektive ozonhålet fortsätta under en stor del av detta århundrade.