Ökad risk för insektsskador i framtiden

https://www.klimatsmart.se/images/news/pilbladbaggar185x193.jpg

Skadeinsekter kan fördubbla sin äggläggning i ett varmare klimat. Växtligheten kommer sannolikt att förändras markant. Forskningen om hur vårt framtida klimat påverkar ekologin blir bokstavligen allt hetare, nu bedrivs fler och fler studier av olika forskargrupper i samarbete. Vegetationen kommer att påverkas med en längre växtsäsong i Sverige och de flesta insekter gynnas i ett varmare klimat. Mycket forskning återstår dock om hur och varför specifika arter påverkas av olika yttre förhållanden i naturen. - För att fördjupa kunskapen om klimatförändringens effekter ser vi början till ett givande utbyte mellan oss klimatforskare, ekologer och andra forskargrupper, säger Lars Bärring, SMHI, som deltar i flera forskningsprojekt med universitet och branschorganisationer. Att bättre förstå hur insekter, djur och växtlighet påverkas av klimatet fyller många funktioner. Metoder kan utvecklas för att motverka utbredning av skadedjur. Det ger också information om vilka insatser som är mest effektiva för att bevara viktig natur. Ett annat exempel är vilka typer av plantering som lämpar sig bäst i olika landsdelar med tanke på ett varmare klimat. Aktuell forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet och SMHI visar hur klimatförändringar skulle kunna påverka risken för utbrott av den blå pilbladbaggen, en skadeinsekt som framförallt angriper odlingar av energiskog. Under riktigt varma försomrar kan vissa bladbaggar fördubbla sin äggläggning. I slutet av seklet skulle dessa för bladbaggen gynnsamma förhållanden kunna inträffa vartannat år. Det kan jämföras med ett varmt år av tio i nuvarande klimat. Granbarkborren är den värsta skadegöraren på svensk granskog. Forskning vid Lunds universitet pekar på att den förökar sig en gång varje år i Sverige. Tillsammans med klimatforskarna har ett samband konstaterats mellan temperatur och förökning. Med allt tidigare vårar i framtiden och längre höstar finns en risk att granbarkborren skulle hinna med en äggläggning till om året, det vill säga ytterligare en generation. I samverkan med branchforskningsinstitutet Skogforsk utvecklas rådgivningen för val av plantering. En redan existerande webbtjänst ger rekommendationer till skogsägare om vilken plantsort som lämpar sig bäst beroende på var i landet nyplanteringen ska ske. Tjänsten ska uppdateras med aktuella klimatdata och planeras dessutom kunna utvidgas att även innehålla rekommendationer med hänsyn tagen till ett varmare klimat. Beroende på vilken insekt, växt eller djur som studeras måste forskningen fokusera på just de förhållanden som styr den artens livsbetingelser och förökning. Det kan vara temperaturmedelvärden över långa tidsperioder, exempelvis för lavar, medan vissa skadeinsekter är mest påverkade av extremtemperaturer. Listan kan göras lång på klimatvariabler som påverkar: sista vårfrosten, antal dagar med minusgrader under hösten, antal dagar med temperatur över fem grader, solstrålning, vind mm. -När olika forskningsområden ska smälta samman är dialogen mycket viktig. Vi behöver lära oss vad andra forskare behöver, och vi får tillfälle att förklara hur klimatscenarier kan användas på bästa sätt, säger Anna Lilja, klimatforskare. Ett viktigt redskap vid studierna är de redan utarbetade ensemblerna med klimatscenarier, det vill säga ett spektrum av klimatberäkningar med olika modeller och med olika typer av ingångsdata. Att använda ensembler ger en bättre bild av framtidens klimat och gör också tydligt vilka osäkerheter det finns. -Inte minst handlar det om att sprida kunskap om hur ensemblerna kan användas, exempelvis genom att tydliggöra hur stor roll ett visst temperaturintervall har i ett ekologiskt perspektiv. Ensemblerna ger också möjlighet att ange sannolikheter, som 60-80% sannolikhet att en art ska påverkas negativt och riskera att försvinna från en plats, avslutar Lars Bärring. Flera av forskningssamarbetena sker inom ramen för programmet Mistra-SWECIA.