Nya energikrav gynnar alla enligt Svensk Fjärrvärme

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfjarrvarme250x100.png

Att använda värmepump är ett utmärkt sätt att hushålla med energi i eluppvärmda hus eller för att ta tillvara lågvärdig värme i fjärrvärmesystemen. Men hur ett hus värms har inget att göra med dess värmebehov. Det styrs av husets utformning, hur det används och vädret. Byggreglerna bör säkerställa att vi får välbyggda hus för lång tid framöver, men energikraven i dagens byggregler resulterar i olika krav på byggnader beroende på vilken uppvärmning som väljs. Det är det vi vänder oss emot. Sverige sticker ut i EU genom att utgå från köpt energi i byggreglernas energikrav och genom att inte ha någon metod för att fastställa faktorn mellan el och övrig uppvärmning. I Danmark och Finland t ex, har man primärenergifaktorer i beräkningarna av byggnaders energianvändning. För att bedöma uppvärmningens miljöpåverkan måste man se till hela energisystemet. Det är enkelt att verifiera hur mycket energi man köpt till ett hus - bara att läsa av fakturan. Men det ger ingen bra bild av husets energibehov eller dess effekt på miljö- och klimat. Och det blir ju inte enklare eller bättre om det ställs olika krav på byggnaderna. Vi reagerar på att värmepumpsföreträdarna hävdar att geoenergi är gratis. Det kan jämföras med eldning av ved som hämtas "gratis" i skogen. Det kostar ändå i form av investering i en panna. Geoenergi i sin tur kräver investering i borrning och köp av en värmepump. Dessutom krävs el för att driva pumpen. Såväl ved som värmepump kan vara alldeles utmärkta lösningar, men husets energiprestanda bör inte värderas utifrån vald uppvärmning. Den kan behöva ändras flera gånger under dess livslängd. Att hävda att energieffektivisering är detsamma som att minska mängden köpt energi leder fel. Johan Barth, m fl tycker att energieffektivisering är att man med en värmepump kan få hög utväxling, eftersom det då "åtgår radikalt mycket mindre köpt energi". Men en bra byggnad skulle kräva än mindre energi. Verklig energieffektivisering uppnås främst genom att minska byggnadens energibehov: bättre isolering, bättre fönster, m m. Det görs bäst genom att ställa energikrav på byggnaderna. Enligt projektet Värmemarknad Sverige har ”köpt energi” minskat med 20 TWh från 1995 till 2012 (främst genom konvertering från olja) medan ”värmebehoven” i våra byggnader endast minskat med 4 TWh under motsvarande period. - Energikraven i byggreglerna ska säkerställa att en byggnads värme- och kylbehov begränsas. Då måste man räkna på hur mycket energi det faktiskt krävs för att värma och kyla byggnaden. Det gör man inte idag. - En fastighetsägare ska fritt kunna välja uppvärmningsalternativ baserat på pris, miljöprestanda eller andra preferenser. För att kunna det krävs teknikneutrala byggregler. Det har vi inte idag. Det är hög tid att byggreglerna anpassas så att de följer EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda samt att de ställer likvärdiga krav på byggnaderna. Det gör de inte idag. Därför måste vi få byggregler som tar fasta på hur mycket energi det faktiskt går åt för att värma våra hus. Om inte i morgon så åtminstone nästa år.