Ny uppsats för fler gröna byggnader

https://www.klimatsmart.se/images/news/modellgronbyggnad250x199.png

Att bygga grönt och för att gynna en hållbar utveckling är något vi hör dagligen om i media och tidskrifter, men räcker det vi gör i dagsläget för att uppnå våra miljömål? Vad kan vi mer göra för att uppmuntra till en snabbare utveckling av gröna byggnader? I en undersökning gjord på Lunds Tekniska Högskola av Filip Elland, civilingenjör inom Väg och Vattenbyggnad undersöks just hur Sverige kan uppmuntra till att fler byggnader blir miljöcertifierade och resultaten beskrivs i följande artikel. Förbrukning av ändliga resurser Som känt har Sverige idag ett antal miljömål som bland annat innefattar att Sverige ska sänka sin totala energiförbrukning. Energiförbrukningen i Sveriges byggnadsbestånd ska minskas med 20 % till år 2020 samt 50 % till år 2050 i förhållande till förbrukningen 1995. Även alla byggnader uppförda efter 2018 ska enbart använda sig av förnybar energi. Vidare handlar målen om att skapa en hållbar framtid som framtida generationer kan leva i såsom vi gör idag. Problemen med att nå dessa mål med att sänka energiförbrukningen i Sveriges byggnadsbestånd är att fokus ofta idag är kring nyproduktion. När en ny byggnad uppförs i Sverige görs detta ofta med god marginal till de krav som ställs, till det befintliga beståndet lämnas då ofta inga tankar. Dock är det de befintliga byggnaderna som förbrukar energi, de nyproducerade utgör enbart ett tillskott som ökar den totala energiförbrukningen om inte äldre byggnader rivs. Årligen utökas Sveriges byggnadsbestånd med ca 1 % nyproducerade byggnader. Dvs. om ca 30 år är fortfarande ca 70 % av byggnaderna i samhället byggnader som finns idag. Utöver Sveriges mål kan man även se till världens förbrukning av olja som kontinuerligt ökat samtidigt som priserna på denna råvara ökat markant de senaste åren. Vad som kan konstateras direkt är att om denna utveckling av bland annat olja fortsätter som står för ca 33 % av världens energiförsörjning kommer denna resurs till sist vara en bristvara och leda till stora problem vad det gäller energitillförsel i världen. I förhållande till olja utgörs enbart ca 1 % av världens energiförsörjning av förnyelsebar energi. De övriga stora posterna är kol och naturgas. Vatten- och kärnkraft står för 6 % resp. 5 %. Detta är baserat på statistik från världens primärenergiförbrukning 2010. Vad kan vi göra i byggnadssektorn? Vad kan vi då göra åt detta? Hur ska vi nå upp till våra miljö- och energimål? Av all förbrukning av energi i Europa står byggnaderna för den största enskilda posten, hela 40 % av Europas totala energikonsumtion. Att minska den posten är därför väldigt relevant. I Sverige har vi exempelvis infört lagen om energideklaration för att bl.a. undersöka förbättringsåtgärder i befintliga byggnader, vi har börjat arbeta mer med passivhus och väldigt energisnåla byggnader vid nyproduktion de senaste åren. Vi har vidare börjat miljöcertifiera fler byggnader, och det är just detta ämne denna artikel kommer gå in på då detta är något som ökat väldigt mycket de senaste åren/året. Studien som genomförts handlar om processen och valet av att genomföra en miljöcertifiering på en byggnad, befintlig som nyproducerad. Vilka incitament finns det att genomföra en sådan certifiering i dagsläget samt hur kan vi påverka denna utveckling ännu mer för att få fler gröna byggnader i det svenska samhället? Dagens incitament och fördelar med miljöcertifiering av en byggnad Enligt undersökningen, som är baserad på en intervju- och enkätundersökning med ett antal bygg-, konsult- och fastighetsbolag samt några övriga branschorganisationer kom studien fram till att det finns ett flertal fördelar och incitament för att välja att miljöcertifiera sin byggnad enligt de stora miljöcertifieringssystemen som används i Sverige idag. Dessa certifieringar är följande; GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Val av certifiering Att välja vilket miljöcertifieringssystem som passar är dock en annan fråga, GreenBuilding är enbart en certifiering som handlar om att sänka sin energiförbrukning med 25 % lägre än tidigare eller 25 % lägre än energikravet i BBR. Miljöbyggnad är en mer omfattande certifiering än GreenBuilding som utformats efter svenska förhållanden. BREEAM och LEED i sin tur är väldigt omfattande och resurskrävande system där BREEAM för nuvarande håller på att anpassas från brittiska förhållanden, där systemet är utformat, till svenska förhållanden. LEED är i sin tur utformat efter amerikanska förhållanden och inga planer finns ännu att anpassa det efter svenska förhållanden. Dock kan både BREEAM och LEED användas i Sverige ändå, men inte ännu helt optimalt då krav i de båda miljöcertifieringssystemen kan krocka med svenska lagkrav och standarder samt tvärt om. I figuren nedan listas de aspekter som bedöms i de olika certifieringssystemen. Behövs en extra morot för att fler byggnader ska bli certifierade? Som nämndes i undersökningen tidigare finns det ett flertal incitament och fördelar med att använda sig av ett miljöcertifieringssystem, miljömässigt och ekonomiskt men fortfarande är det relativt få byggnader som är certifierade enligt systemen i Sverige. Enligt statistik från december 2011 är 201 byggnader är certifierade enligt GreenBuilding, 21 enligt Miljöbyggnad, 15-20 enligt LEED, 10-15 enligt BREEAM. Även om fler och fler byggnader blir certifierade skulle en ännu större utveckling vara att föredra för att förbättra Sveriges byggnadsbestånd. Ett sätt att få fler byggnader certifierade är att göra likt som vi i Sverige gjort i transportindustrin och tillföra incitament för att konsumenten ska välja en miljöbil istället för en konventionell bil, detta har exempelvis gjorts via miljöbilspremien, subventionerade bränsleskatter, sänkt förmånsvärde, sänkt eller ingen p-avgift, ingen trängselskatt m fl. Dessa incitament har enligt studier fungerat och påverkat försäljningen av miljöbilar positivt, så att införa incitament för att ge upphov till att fler byggnader blir certifierade är inget främmande då det applicerats i andra branscher. I USA har även det här genomförts för flera år sedan där incitament tillförts för att ge upphov till att fler byggnader blir certifierade vilket har fungerat väldigt positivt efter en omfattande amerikansk undersökning som genomförts i branschen nu i efterhand. Resultat I studien denna artikel är baserad på tillfrågades även de svenska företagen och organisationerna om vad de ansåg om nya incitament och näst intill samtliga ansåg att tillförsel av fler och nya incitament skulle vara intressant för utvecklingen, de gav även feedback på vilka incitament de ansåg i så fall skulle vara betydande. Efter denna undersökning samt de lärdomar som kan hämtas från tidigare studier från USA och lärdomar från transportindustrin kan följande rekommendationer ges enligt undersökningen till hur Sverige bör uppmuntra till att fler byggnader blir miljöcertifierade: - 1. Trovärdig information sprids till involverade företag i utvecklarnas språk i form av statistik som visar på besparingar och ackumulerade kostnader för olika gröna projekt i förhållande till konventionella byggnader. Exempelvis skulle SGBC göra en sektion om detta på deras internetsida med information som hämtats från olika medlemmar. - 2. Vara lyhörd på vad utvecklarna i fastighetsbranschen anser om de olika certifieringarna och hur de kan förbättras genom att föra en ständig dialog med dem. - 3. Vara uppmärksam och se till att där inte finns några hinder när nya omfattande miljöcertifieringssystem anpassas till Sverige, exempelvis BREEAM och LEED. Dvs. i förberedelsefasen. - 4. I marknadsfasen, när systemen är fungerande och används i Sverige bör ekonomiska incitament införas - 5. Initiala kostnaden är inte lika viktig att subventionera utan att ge incitament som underlättar för de löpande kostnaderna samt incitament som påverkar kontinuerligt är viktigare. - 6. Lyssna på utvecklarna i branschen och överväg de incitament som nämns i undersökningen dvs. förmånligare lån, bättre försäkringspremier, snabbare process eller förtur vid myndighetsbeslut ex. bygglov (tid är pengar), extern rådgivning till företag, sänkt fastighetsskatt under en viss period, möjlighet att lägga undan skattebefriat kapital för att genomföra en grön åtgärd inom en viss period. - 7. Förmedla till utvecklarna att branschen är under en utveckling och att de måste vara involverade. - 8. Nå ut till samhället och företagen med trovärdig information om de olika miljöcertifieringssystemen. Nedan når du länkar där du kan läsa den vetenskapliga artikeln i sin helhet samt uppsatsen som den baserar sig på. För mer information, kontakta: Filip Elland, 073-75 35 740, baj06fel@student.lu.se.