Norsk ilska över skattebefriad svensk vindkraft

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfjarrvarme250x100.png

Att vissa vindkraftsproducenter i Sverige är befriade från energiskatt får hård kritik från flera håll i Norge. Det skrev Montel på sin nyhetssajt igår. Dessa riktade skattesubventioner från svenska regeringen riskerar att snedvrida konkurrensen mellan länderna och undergräva hela systemet med elcertifikat. – Detta är en kraftig snedvridning av konkurrensen. Inget kan konkurrera med ett skatteavdrag på 30 öre/kWh. Det riskerar att medföra att nästan all framtida utbyggnad av vindkraft inom elcertifikatsystemet hamnar i Sverige och byggs av dessa aktörer, säger Andreas Thon Aasheim, på den norska vindkraftsorganisationen Norwea. I dag är viss produktion av el inte skattepliktig i Sverige, om den är förnybar och framställs för eget bruk. För egen sol- eller vattenkraft finns en begränsning men om den framställts i ett vindkraftverk finns ingen begränsning för hur mycket el som får produceras. Villkoret är att producenten inte yrkesmässigt levererar el, det kan till exempel vara en kommun eller ett fastighetsbolag. Är det däremot ett energibolag som producerar el i vindkraftverk ska energiskatt plus moms betalas. Svensk Fjärrvärme har tidigare lyft denna fråga och anser att dagens regelverk strider mot grunden om teknik- och konkurrensneutralitet i elcertifikatssystemet. Det snedvrider också konkurrensen på marknaden, både mellan olika typer av vindkraftsproducenter och mellan vindkraft och andra kraftslag. Enligt Ekot ska regeringen leverera förslag till lagändring för så kallad ”mikroproducerad el” idag (30/1), som ger möjlighet till skatteavdrag för egenproducerad el upp till 30 000 kilowattimmar. I Ekots inslag framgår inte om begränsningen även ska gälla vindkraft i framtiden, så många väntar med spänning på regeringens förslag. Idag räknar man med att minst 60 kommuner i Sverige investerat i vindkraftverk och utnyttjar skatteavdraget. Ytterligare cirka 150 kommuner planerar för vindkraftinvesteringar och har med skatteavdragen i sina kalkyler. Även privata bolag, som har en högre förbrukning än produktion av el, kan i teorin använda sig av skatteavdraget. Utifrån den teoretiska potentialen skulle det därför snart kunna handla om flera hundra megawatt vindkraft som använder sig av skattereduktionen. Norwea kräver nu svar från svenska myndigheter om hur omfattande reduktionen är och från den svenska och norska regeringen om detta är förenligt med det gemensamma elcertifikatsystemet. Nettodebiteringsutredningen, som presenterades i oktober, föreslog att kryphålet i skattelagstiftningen skulle täppas till, så att även vindkraften får en begränsning. Ännu har dock inget hänt och regeringen har inte aviserat några ändringar i lagstiftningen och enligt Montels efterforskningar verkar regeringen nu vilja backa från Nettodebiteringsutredningens förslag. Svensk Fjärrvärme står fast vid sin ståndpunkt att det inte är rimligt att energibolag vars kärnverksamhet är att producera el ska ha en högre skattebelastning för samma typ av elproduktionsanläggning än t.ex. fastighetsbolag, där elproduktion är en biverksamhet. Det saknas också motiv till att vindkraft ska ha ytterligare stöd än annan förnybar elproduktion, som vattenkraft eller biokraft. Vindkraften är idag väl etablerad och byggs ut på kommersiella grunder inom ramen för de villkor som elcertifikatsystemet ger.