Redaktör:
Jens Ljunggren
Konsumtionsbaserade miljöindikatorer
2012-03-27
Naturvårdsverket presenterar förslag till konsumtionsbaserade indikatorer för uppföljning av klimat- och luftutsläpp som sker i Sverige och utomlands, till följd av svensk konsumtion. Detta görs i rapporten Konsumtionsbaserade miljöindikatorer – Underlag för uppföljning av generationsmålet.
I och med att generationsmålet omformulerades och beslutades av riksdagen 2010 och ett internationellt perspektiv förts in, har Naturvårdsverket låtit utveckla indikatorer för att följa upp Sveriges påverkan på klimat- och luftutsläpp i andra länder. Sverige påverkar miljön i andra länder genom vår konsumtion – en stor del av det som konsumeras i Sverige tillverkas helt eller delvis i andra länder.
För att nå generationsmålet, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder, är det nödvändigt att som ett första steg kvantifiera den samlade miljöpåverkan som svensk konsumtion orsakar. Indikatorerna baseras på miljöutvidgad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Konsumtionsbaserade indikatorer har tagits fram för växthusgasutsläpp samt för utsläpp av svaveldioxid, ammoniak och kväveoxid åren 2000 2008.
I rapporten ingår även en studie med syfte att ta ett första steg för att kvantifiera utsläpp av kemiska ämnen i ett konsumtionsperspektiv. Ett stort problem inom kemikalieområdet är brist på data. I studien provas datakällan E-PRTR (European Pollutant Release and Transfer Register) i en miljöutvidgad input-outputanalys. E-PRTR är en databas för EU:s medlemsländer som innehåller inrapporterade punktutsläpp per sektor.
De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2000 till 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2008. Detta innebär en ökning på 9 procent under tidsperioden. Den ökning indikatorn visar kan i modellen huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import.
En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor. Nästan hälften av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden.
Ovanstående är en förenklad beskrivning av beräkningsförfarandet. För ytterligare information hänvisar vi till rapporten.
Här kan du ladda ner hela rapporten: www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6483-9/
I och med att generationsmålet omformulerades och beslutades av riksdagen 2010 och ett internationellt perspektiv förts in, har Naturvårdsverket låtit utveckla indikatorer för att följa upp Sveriges påverkan på klimat- och luftutsläpp i andra länder. Sverige påverkar miljön i andra länder genom vår konsumtion – en stor del av det som konsumeras i Sverige tillverkas helt eller delvis i andra länder.
För att nå generationsmålet, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder, är det nödvändigt att som ett första steg kvantifiera den samlade miljöpåverkan som svensk konsumtion orsakar. Indikatorerna baseras på miljöutvidgad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Konsumtionsbaserade indikatorer har tagits fram för växthusgasutsläpp samt för utsläpp av svaveldioxid, ammoniak och kväveoxid åren 2000 2008.
I rapporten ingår även en studie med syfte att ta ett första steg för att kvantifiera utsläpp av kemiska ämnen i ett konsumtionsperspektiv. Ett stort problem inom kemikalieområdet är brist på data. I studien provas datakällan E-PRTR (European Pollutant Release and Transfer Register) i en miljöutvidgad input-outputanalys. E-PRTR är en databas för EU:s medlemsländer som innehåller inrapporterade punktutsläpp per sektor.
De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2000 till 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2008. Detta innebär en ökning på 9 procent under tidsperioden. Den ökning indikatorn visar kan i modellen huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import.
En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor. Nästan hälften av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden.
Ovanstående är en förenklad beskrivning av beräkningsförfarandet. För ytterligare information hänvisar vi till rapporten.
Här kan du ladda ner hela rapporten: www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/6400/978-91-620-6483-9/
Källa: Naturvårdsverket
Senaste nyheter
-
2023-10-30
Spowdi vinner utmärkelse för klimatsmart jordbruksinnovation
World Economic Forum har utsett Spowdi till Top Innovator i dess Smarter Climate Farmers Challenge.… -
2023-09-20
En av Sveriges största solcellsparker planeras i Halland
Statkraft lämnade förra veckan in anmälan om samråd, enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, för att… -
2023-09-18
Ny avfallstjänst hjälper företag minska koldioxidutsläpp
Stena Recycling lanserar en ny digital tjänst som ska ge företag mer kunskap om hur deras… -
2023-09-13
Göteborg först med batteri-swap för elmopeder
Två innovationsprojekt har banat väg för en ny satsning inom mikromobilitet och logistik i… -
2023-09-11
Åtta av tio vill ha mer grönska i svenska städer
Bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemen har inte bara ett egenvärde, utan är… -
2023-09-08
Ekologisk höstmarknad i Järna 9 sept
Nu på lördag den 9 september kl. 10-16 kommer vi vara med på Skillebyholms höstmarknad! Vi… -
2023-09-06
Ny kalkylator visar stora vinster med ekologiskt
Genom att välja ekologiskt i matbutiken kan stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel stoppas.… -
2023-09-01
Stor outnyttjad potential i cirkulär ekonomi i Norden
En förhållandevis liten andel av den nordiska industrin är i dag cirkulär och det finns stora… -
2023-08-30
Var med och rösta fram Sveriges bästa klimat startup
När ansökningstiden nu löpt ut för årets upplaga av Startup 4 Climate, en av Europas största… -
2023-08-28
Världens största flytandegörningsenhet för biogas i Södertörn
Biokraft passerade i torsdags en viktig milstolpe när den nybyggda anläggningen för flytandegörning…





