Kommunerna ställs inför klimatutmaningar

https://www.klimatsmart.se/images/news/latinamerikagrupperna210x90pa.jpg

Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva och omedelbart tillgängliga verktyg som finns för att minska utsläppen av koldioxid. Kommunernas roll är central för att regeringen ska nå sina klimatpolitiska mål vad gäller energieffektivisering. I en ny kommunundersökning uppger nästan hälften av de granskade kommunerna att de kommunala verksamheternas energiförbrukning har minskat mellan 2007 och 2010. Däremot vet inte 45 procent av de 182 svarande kommunerna om energiförbrukningen minskat eller ökat. Av dem som vet har endast tolv procent angett att de minskat sin totala energiförbrukning med mer än tio procent. - Det är oroväckande att nästan hälften av de kommuner vi granskat inte ens kan ange en ungefärlig siffra för hur deras energiförbrukning utvecklats. Frånvaron av tydlig statistik tyder på bristande engagemang och kan innebära att åtgärder för minskad klimatpåverkan uteblir, säger Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna som ingår i GlobalRättvisa.Nu. Undersökningen visar också att tre av fyra kommuner saknar en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från offentlig matkonsumtion, trots att en femtedel av de svenska utsläppen kommer från jordbruket. Enligt FN:s livsmedelsorgan FAO, och deras rapport Livestock’s long shadow kommer dessutom 18 procent av de globala utsläppen från djurhållningen. Och i rapporten ”Minskat svinn av livsmedel i skolkök” (2009) slår Naturvårdsverket fast att en halvering av livsmedelsvinn från skolkök skulle kunna motsvara en klimatpåverkan på 10 000 - 30 000 ton koldioxid per år. - En halvering av livsmedelsvinn från skolkök skulle kunna motsvara en klimatpåverkan lika mycket som de årliga utsläppen från över fyratusen bilar. Därför hoppas vi att fler kommuner gör som Malmö, Örebro, Motala med flera och utarbetar en strategi för minskad klimatpåverkan från mat, säger Christina Robertsson-Pearce, ordförande i Framtidsjorden som ingår i Global Rättvisa.Nu. Enligt Naturvårdsverket har Sverige minskat utsläppen av växthusgaser med 17 procent mellan 1990 och 2009. En hel del av dessa minskningar är gjorda tack vare insatser på kommunnivå. Politiska beslut och människors engagemang har gett oss ett överskott av så kallade utsläppsrätter enligt Kyotoprotokollet. Och ju större överskott av utsläppsrätter vi har, desto mer bidrar vi till kampen mot klimatförändringarna. Finansminister Anders Borg har öppnat dörren för att sälja överskottet av utsläppsrätter för att få in mer pengar till statsbudgeten. Det skulle betyda att upp till 70 miljoner ton av de växthusgaser som vi tillsammans – bland annat via kommunernas energieffektiviseringar - har besparat jordens atmosfär kan släppas ut av något annat land i stället. - Säljer Borg ut kommunernas klimatansträngningar för att stärka en redan stark statskassa finns det risk att han sänker kommunernas klimatengagemang för lång tid framöver. Varför ska kommunerna fortsätta anstränga sig när regeringen ändå låter något annat land släppa ut de minskningar som vi alla tillsammans lyckats åstadkomma i Sverige?, säger Rikard Rehnbergh, engagerad i Klimataktion. Undersökningen genomfördes i april och maj 2011. 195 kommuner har svarat på hela enkäten. En del kommuner har bara svarat på någon av frågorna. Enkäten genomfördes av företaget Agenda PR på uppdrag av nätverket GlobalRättvisa.Nu, som består av ett 40-tal föreningar och folkhögskolor. För mer information, kontakta: Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna, Francisco.Contreras@latinamerikagrupperna.se, 070-79 53 842 Pontus Björkman, pontus.bjorkman@latinamerikagrupperna.se, 073-77 11 850.