Klimatsmart att äta svensk kyckling

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfagel90x135.jpg

Svenska konsumenter äter allt mer kött. Mellan 1990 och 2005 ökade köttkonsumtionen med mer än 50 procent. Att dra ner på köttkonsumtionen är ett vanligt råd för att minska klimatbelastningen. Enligt Naturvårdsverket kan man byta ut en dag med nötkött som huvudrätt till att äta kyckling sju gånger, detta utan att utsläppen av växthusgaser ökar. Kyckling står i dag för endast sex procent av de sammanlagda utsläppen från köttkonsumtionen i Sverige. Kyckling är klimatsmart, men det är skillnad på kyckling och kyckling. Ur klimatsynpunkt är den svenska kycklingen bättre än den importerade. - Den svenska kycklingproduktionen har generellt lägre klimatpåverkan än den utländska. Det har att göra med en mer professionell, effektiv och helt enkelt bättre produktion. Användningen av biobränsle, låg foderförbrukning och effektivare gödselhantering har tillsammans bidragit till att göra svensk kyckling klimatsmart, menar Ulf Sonesson, SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik). Svensk Fågel arbetar hela tiden för att bli bättre och ytterligare minska påverkan på klimatet. Och det ger tydliga resultat. Flera åtgärder genomförs för att bonden och företagen ska bli mer klimatsmarta. Till exempel använder de flesta svenska kycklingbönder halm- eller flispanna för att värma upp sina kycklingstallar. Svensk Fågel försöker få kycklinguppfödningen att bli resurssmartare för att minska spillet av exempelvis foder. Det sker även kontroll av gödselmängd, förbättringar av fodersammansättningen, energikartläggning, klimateffektiv ventilation samt åtgärder för sparsamma traktorkörningar och transporter. Vad gör kycklingen klimatsmartare? - Mindre växthusgaser Klimatet tjänar faktiskt på att kycklingen bara har en mage. Det gör att kycklingen släpper ut ytterst små mängder metan. Den metan som släpps ut i samband med kycklinguppfödning bildas främst vid gödselhanteringen. Av de vanligaste köttslagen genererar kyckling minst utsläpp och den svenska kycklingbranschen har dessutom, genom flera långsiktiga åtgärder, lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser per kilo kött. - Små mängder foder och korta transporter Kycklingen är mycket bra på att utnyttja fodret och behöver därför äta relativt lite. Av cirka 1,75 kilo foder blir det 1 kilo kyckling. Det innebär att lite går till spillo och att det inte bildas några stora mängder gödsel, som bidrar till övergödning och växthuseffekten. Svenska kycklingar äter också till största delen svenskt spannmål, och ofta från den egna gården. Det innebär korta och få transporter. Kycklingen behöver även protein för att växa och må bra. Detta protein kommer till viss del från importerad soja. Svensk Fågel skulle vilja byta ut sojan mot exempelvis balj- och oljeväxter som kan odlas i Sverige. Tyvärr ger inte EU något stöd till odling av baljväxter i dag, vilket gör att den svenska produktionen fortfarande är mycket låg. - Låg och smart energianvändning Kycklingens foder kräver små odlingsarealer, och den totala energianvändningen är låg och effektiv. Den största energiförbrukningen står själva uppfödningen av kycklingar för, i första hand handlar det om uppvärmning av stallarna. - Eget kretslopp Av den totala energianvändningen är över hälften av den som används på svenska kycklinggårdar förnyelsebar. För tjugo år sedan stod olja för cirka 80 procent av energiförbrukningen på svenska kycklinggårdar. I dag har nästan 90 procent av kycklingbönderna inom Svensk Fågel ett eget “kretslopp” på gården där biobränslepannan är hjärtat. Halm, ved eller flis, oftast från den egna gården, värmer upp stallarna och många gånger även bostadshusen på gården.