Industriföretag & energieffektivisering

https://www.klimatsmart.se/images/news/plat200x300.jpg

Energieffektivisering är en viktig del i arbetet med att ställa om industrin till mer hållbar produktion. På lång sikt är energieffektivisering positivt ur lönsamhetsperspektiv. Men kortsiktigt ekonomiskt tänkande, organisatoriska eller beteendemässiga hinder bidrar till att inte alla industriföretag arbetar med att energieffektivisera sina verksamheter. Johanna Ljunggren listar i sin D-uppsats vilka hinder som kan motverka energieffektiviseringsåtgärder. Bland de ekonomiska hindren räknar hon - brist på information om energieffektiv teknik, - administrativa kostnader kan vara högre då mer tid går åt till informationssökande, extra leverantörsmöten etc, - ovilja att ta högre investeringskostnader - risker förknippade med att ny utrusning kan ge produktionsstörningar eller med att den långsiktiga besparingen av driftkostnader gör investeringen mer riskfylld då man inte vet hur energipriset utvecklas på längre sikt Beteendemässiga hinder kan vara att: - folk generellt sett inte är aktiva informationssökare utan snarare selektivt tar till sig information - informationskällan inte är trovärdig. Det är svårt att få rätt information och jämföra olika alternativ och därför är det viktigt med trovärdighet och förtroende mellan de olika parterna - individer och organisationer har vanor och rutiner som kan vara svåra att förändra. Att investera i ny energieffektiv teknik kan därför möta motsättningar. - alla val är inte rationella utan snarare används tumregler istället för en mer systematisk analys för att göra rätt val. Även organisatoriska hinder spelar roll. De kan vara: - makt och inflytande hos dem som leder arbetet med energieffektivisering. - organisationens kultur då en organisation som präglas av miljövänliga värderingar lättare har att ta till sig energieffektiv teknik. Jag var nyligen på en konferens anordnat av klusterorganisationen Paper Province i Karlstad. Där fick jag höra att de investeringar som idag görs inom skogsindustrin numera är driven av att förbättra miljö- och energiprestanda. Men samtidigt behövs ofta externa påtryckningsmedel eller morötter för att arbete med energieffektiviseringar ska komma igång. Programmet för energieffektivisering (PFE) har varit en sådan morot som innebar skattelättnader men som nu snart ska avslutas. Förutom yttre faktorer som politiska styrmedel är en mycket viktig drivkraft för energieffektivisering att reducera företagets kostnader. Även ägarkrav på att arbeta med energieffektivisering är en viktig faktor. Att inte förglömma är att det är otroligt viktigt att det finns eldsjälar på företaget som vill och orkar driva arbetet med energieffektivisering. Dessutom kan ökade kundkrav på att produkterna ska vara energisnåla och att det ger en bättre företagsimage vara drivkrafter till att arbeta med energieffektivisering. På EU-nivå klubbades för någon månad sedan ett nytt energieffektiviseringsdirektiv. Bakgrunden är att EU bedömde att målet om 20 % energieffektivsering fram till år 2020 inte skulle nås och att det därför var nödvändigt med ett direktiv som ställer skarpare krav på varje medlemsnation. Ett av kraven är att årliga energibesparingar på motsvarande 1,5 % av energiförsäljningen ska uppnås. Johanna Ljunggrens kartläggning över varför inte värmländska industrier energieffektiviserar i högre grad drar slutsatsen att ekonomiska faktorer och krav på korta återbetalningstider är ett stort hinder för energieffektivisering. Företag är medvetna om fördelarna med energieffektivisering men brist på teknisk kunskap saknas. Möjligen kommer i och med det nya energieffektiviseringsdirektivet nya stödsystem införas i Sverige för att stimulera industrin att minska sin energianvändning. Det skulle innebära att några av de hinder som företag upplever med energieffektivisering försvinner eller minskar i betydelse. Skrivet av Monika Bubholz på Swecos blogg.