Individuell värmemätning styr fel

https://www.klimatsmart.se/images/news/svenskfjarrvarme240x96ac.jpg

Svensk Fjärrvärme ser positivt på de höga ambitioner som EU och Sverige har slagit fast när det gäller energieffektivisering. Vår energianvändning ska minska med 20 procent fram till 2020. Bra så. Näringsdepartementets förslag om hur det ska gå till i praktiken innehåller en rad nya regler men missar målet på flera områden. Främst gäller det förslaget om individuell mätning och debitering av värme, IMD. Förslaget missar inte bara målet utan skjuter bollen helt av plan. – Energieffektivisering är mycket svårt att detaljreglera fram. När regeringen nu föreslår nya regler är det avgörande att de styr mot verklig energieffektivisering sett till hela energisystemet. Vi ser dessvärre förslag som styr i motsatt riktning, exempelvis de som handlar om individuell värmemätning, säger Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme. Individuell mätning och debitering av värme, IMD, innebär att den boende ska betala för värmen beroende på hur mycket man använder. Detta förslag bollar i princip över ansvaret för energieffektiviserande åtgärder på den enskilda lägenhetsinnehavaren. Fastighetsägarens drivkraft att utföra åtgärder som förbättrar byggnadens energiprestanda, som förbättring av husets klimatskal och ventilation, minskar. Lägenhetsinnehavarens främsta möjlighet att påverka sin värmeförbrukning är att sänka innetemperaturen. Undersökningar gjorda av bostadsföretagen visar att det som då händer är man ”stjäl” värme från grannen och att den totala energianvändningen blir oförändrad. IMD skulle innebära en kraftigt ökad ekonomisk och administrativ börda. Att betrakta en enskild lägenhetsinnehavare som fjärrvärmekund och mäta dennes värmeförbrukning innebär ökade kostnader på tiotals miljarder kronor. Eftersom åtgärderna inte förväntas leda till minskad energianvändning är detta kostnader som aldrig kommer att täckas. Det egentliga syftet med energieffektivisering är att den ska leda till mindre resursförbrukning, mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader. Det slogs fast i de energipolitiska riktlinjerna år 2008. Det är denna helhetssyn som måste vara ledstjärnan i valet av åtgärder. När det gäller ett annat av regeringens förslag, en nationell strategi för energirenovering av byggnader, anser Svensk Fjärrvärme att man måste utgå från den energi som används i en byggnad. Dagens byggregler baseras på ”köpt energi” och missgynnar gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme och kan därmed leda till totalt sett ökad energianvändning. Därför måste Boverkets byggregler ses över. Svensk Fjärrvärme förordar en övergång till ”använd energi”. Lagförslaget om frivillig certifiering av energitjänster är Svensk Fjärrvärme positiva till. Det kan bidra till viss kompetenshöjning och kvalitetssäkring på energitjänstemarknaden. För att även kommunala energibolag ska kunna erbjuda energitjänster, vilket efterfrågas på marknaden, bör dock regeringen göra ett tydligt undantag i kommunallagen för att visa att detta är tillåtet. Införandet av direktivet har präglats av stor tidspress. Tyvärr har Näringsdepartementet inte tagit vara på den samlade erfarenheten när det gäller energieffektiviserande åtgärder och utvärderat dessa. Därmed saknas ett mer samlat underlag för att bedöma vilka åtgärder som visat sig mest effektiva och bör prioriteras. Denna miss i utredningsarbetet har lett till illa utformade förslag som mött massiv kritik från alla håll. Det här arbetssättet får inte bli det som ska gälla när direktiv genomförs i framtiden.