Hållbarhetstrender för 2014 enligt TEM i Lund

https://www.klimatsmart.se/images/news/temfunderingar250x53.jpg

Året är ännu ungt och hur utvecklingen på hållbarhetsområdet kommer att se ut beror naturligtvis på en rad olika faktorer som världsekonomin och hur det politiska landskapet utvecklas. Nedan är dock några av de troliga hållbarhetstrender som vi kan komma att se 2014. Investerarna flyr fossila bränslen: Den politiska processen för att nå ett internationellt klimatavtal har mer, eller mindre gått i stå. Detta blev inte minst tydligt efter senaste klimatmötet i Warszawa i november. Därför får vi nu förlita oss till andra krafter. De senaste åren har Carbon Tracker Initiative (CTI) jobbat för att förbättra insynen i hur pengar investeras i oexploaterade fossila bränslen och organisationen 350.org driver en ”avinvesteringskampanj”. Detta för att visa på problemet med att stora tillgångar på världens aktiemarknader finns bundna i tillgångar som aldrig kan realiseras, i alla fall inte om vi vill hålla klimatet i schack. Dessa pengar som alltså kan bestå av våra pensionspengar behöver investeras i hållbarare alternativ. Problemet börjar mer och mer uppmärksammas av investerare och som exempel sålde Storebrand förra året av sitt innehav i ett flertal företag i kol- och oljesandsbranschen. 2014 hoppas vi se mera av denna trend. Ökad öppenhet: Vi såg det under 2013, och under 2014 kommer det att bli ännu viktigare att visa upp vilka värderingar man som verksamhet har, och vad man de facto gör för att leva upp till dessa. Medvetenheten bland konsumenter vad gäller skillnaden mellan ett väl grundlagt hållbarhetsarbete och ytlig fernissa har ökat, och kommer att öka ytterligare då information idag sprids med blixtens hastighet. Det kanske vid det här laget är lite uttjatat, men det går inte att trycka nog på att de glättiga hållbarhetsrapporternas tid är förbi, och att vi istället vill se ärliga redogörelser för de framgångar och bakslag som verksamheter går igenom på sin väg mot hållbarhet. Detta kräver såklart också att man har en insikt i var verksamhetens mest betydande hållbarhetspåverkan finns, och de risker och möjligheter detta medför. Främjande av lokala initiativ: De senaste åren har vi handlat mer och mer på nätet men nu finns en mottrend. I många fall vill vi ha en större närhet till det vi köper och en service som vi inte får när vi handlar online. Här gäller det för lokala handlare att kunna erbjuda en mix av de valmöjligheter vi har på nätet med en personlig service som vi saknat där. Exempel på detta vad gäller livsmedel är amerikanska Good Eggs där man via en nättjänst har möjlighet att handla närproducerade varor, bl.a. ägg. Det här handlar också om att byta produkter och på så sätt förlänga livslängden på dem och minska avfallet. Kläd- och bokbytardagar finns idag samt även nätbaserade tjänster som Yerdle. Denna rörelse hänger till viss del samman med ett ökat intresse för närområdet och möjligheter att påverka hur det utvecklas. Vi kan se det genom demonstrationer för ett tolerantare samhälle eller lokala initiativ för att stoppa byggnation av ett nytt köpcentrum. Hållbarhetsfrågorna blir mer sofistikerade: Det handlar inte längre bara om enkla utsläppsmätningar och att ha koll på mängden kemikalier, eller avfall (och har inte gjort det på ett tag). Självklart är detta fortfarande väldigt viktigt, men hållbarhet har de senaste åren utvecklats till något så mycket mer komplext. Frågorna har vidgats och rört sig uppåt och nedåt i värdekedjan och pockar numera på att landa på en strategisk nivå i verksamheten, dvs. på företagsledningens bord. Det handlar om att engagera medarbetarna, att förstå marknadens behov av nya hållbara produkter, att rapportera hållbarhetsprestanda på ett balanserat sätt och att anamma ett systemtänkande. Detta sammantaget ställer högre krav på de som jobbar med frågorna. Verksamheter som inte har råd med en hel CSR-avdelning med olika kompetenser behöver numera ha en rätt mångkunnig och vidsynt hållbarhetschef som är beredd att hänga med och hela tiden uppdatera sig på området. Hållbarhet och hälsa hand i hand: Att hållbarhet och hälsa går hand i hand är egentligen rätt självklart. Vi blir mer och mer medvetna om att vi lever i ett kemikaliesamhälle som riskerar att förkorta vår livslängd om vi inte ställer om till mer giftfria alternativ ganska snart. I många fall väljer vi nu miljömärkta produkter, inte för att vara snälla mot miljön i första hand, utan för att slippa få i oss en massa onödiga gifter. Det samma gäller kläder och kosmetiska produkter. Den kräm som innehåller parabener 2014 ligger rätt risigt till. Man kan också se en annan vinkling av frågan nämligen att företag i större utsträckning intresserar sig för sina anställdas hälsa. Det kan handla om att starta viktgrupper för överviktiga, främja träning eller att tillhandahålla sunda lunchalternativ i matsalen. På detta sätt får man friskare medarbetare med en positivare inställning till sin arbetsgivare och som dessutom presterar bättre, en win-win situation. / Marie Pettersson