Hållbar upphandling är ett viktigt verktyg i arbetet för en god miljö och en bättre hälsa

https://www.klimatsmart.se/images/news/miljostyrningsradet106x137ha.gif

Giftfri förskola för barnen, minskade utsläpp från transporter, äldreboendets julskinka från grisar uppfödda med god djuromsorg, rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen, energisnåla produkter och kaffe med omsorg om odlarnas mänskliga rättigheter. Allt detta är exempel på frågor som dagligen hanteras i den offentliga upphandlingen. Att ställa krav när vi köper varor och tjänster för våra skattepengar är ett utmärkt sätt att påverka marknaden och hushålla med våra gemensamma resurser. Kommuner och landsting sparar både pengar och miljö genom att ställa krav i sin upphandling. När vi ställer miljö-, energi- och sociala krav kan pengar sparas, pengar som kan användas i skolan och omsorgen, till fler lärare och ökade resurser i äldrevården. Genom att ställa miljökrav medverkar vi också till att Sveriges miljömål uppnås. I debattartikeln ”Grön offentlig upphandling har ingen effekt på miljön” i DN den 10 december påstår Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi och Per-Olov Marklund, fil dr i nationalekonomi från Umeå universitet att grön upphandling, ur ett samhällsekonomiskt makroperspektiv, inte är ett effektivt verktyg för att nå miljömålen. Man påstår också att vi genom att ställa höga miljökrav, ökar kostnaderna för gröna varor och sänker kostnaderna för de konventionalla alternativen. Detta kan vara fallet för enstaka varor i ett kort perspektiv men vår erfarenhet är att situationen så gott som genomgående är den motsatta. Ett exempel är landstingens krav på att undersökningshandskarna inte ska innehålla hormonstörande kemikalier, ett krav som fick leverantörerna att utöka sitt sortiment. Handskarna finns nu på marknaden, volymerna som säljs ökar och handskarna är nu billigare än det konventionella alternativet. Vi anser att det behövs mer forskning om effekterna av att ställa miljö-, energi- och sociala krav vid offentlig upphandling. En bred forskning som omfattar samtliga perspektiv av arbetet för en hållbar utveckling: miljö, ekonomi och sociala aspekter. Forskning som bl.a. visar kostnader och vinster på lång och kort sikt och som utgår från en helhetsyn som omfattar såväl det lokala som det globala perspektivet. Vi hävdar att det finns många vinster med att ställa miljö- och andra hållbarhetskrav i den offentliga upphandlingen. Genom att ställa konkreta och uppföljningsbara krav vid köp av varor och tjänster kan t.ex. • kommuner minska utsläppen från sina transporter vilket är en viktig del i arbetet för att uppnå de lokala och nationella miljömålen, • landstingen minska risken för att tidigt födda barn exponeras för hormonstörande kemikalier i kuvöser samt • skolor och äldreboenden servera ekologiska livsmedel, vilket minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och ger en bättre djurhälsa. Vi håller med om att det behövs lagar och skatter på miljöområdet för att driva utvecklingen mot en mer hållbar produktion och konsumtion. Men att det inte räcker. Att ställa miljö-, energi- och sociala krav vid offentlig upphandling är ett av flera verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Ett verktyg som ständigt måste utvecklas och utvärderas. Även EU har identifierat upphandling som ett verktyg för att nå visionen om ett hållbart Europa 2020. Miljöstyrningsrådet arbetar med att ta fram miljö och sociala krav vid offentlig upphandling av varor och tjänster. Kraven tas fram i en bred samverkan med marknadens aktörer, där såväl leverantörer som kunder i offentlig sektor ingår. En verksamhet som vi vill fortsätta att driva i nära samarbete med landets kommuner och landsting. Upphandlingen är ett verktyg som kommuner och landsting själva förfogar över. Att det skulle vara verkningslöst att ställa relevanta miljökrav i offentlig upphandling finner vi ologiskt. Därför uppmanar vi den offentliga sektorn att fortsätta på den inslagna vägen med att ta miljö och sociala hänsyn i upphandlingen. Skrivet av Sven-Olof Ryding, VD, Miljöstyrningsrådet.