
Redaktör:
Jens Ljunggren
Granskog lagrar kol bäst
2011-09-07

Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.
– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.
I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.
I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.
En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
För mer information, kontakta:
Karna Hansson, 076-884 70 30, karna.hansson@slu.se.
Klicka på följande länk för att läsa avhandlingen: pub.epsilon.slu.se/8286/
Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.
– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.
I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.
I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.
En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
För mer information, kontakta:
Karna Hansson, 076-884 70 30, karna.hansson@slu.se.
Klicka på följande länk för att läsa avhandlingen: pub.epsilon.slu.se/8286/
Källa: SLU
Senaste nyheter
-
2023-10-30
Spowdi vinner utmärkelse för klimatsmart jordbruksinnovationWorld Economic Forum har utsett Spowdi till Top Innovator i dess Smarter Climate Farmers Challenge.… -
2023-09-20
En av Sveriges största solcellsparker planeras i HallandStatkraft lämnade förra veckan in anmälan om samråd, enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, för att… -
2023-09-18
Ny avfallstjänst hjälper företag minska koldioxidutsläppStena Recycling lanserar en ny digital tjänst som ska ge företag mer kunskap om hur deras… -
2023-09-13
Göteborg först med batteri-swap för elmopederTvå innovationsprojekt har banat väg för en ny satsning inom mikromobilitet och logistik i… -
2023-09-11
Åtta av tio vill ha mer grönska i svenska städerBevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemen har inte bara ett egenvärde, utan är… -
2023-09-08
Ekologisk höstmarknad i Järna 9 septNu på lördag den 9 september kl. 10-16 kommer vi vara med på Skillebyholms höstmarknad! Vi… -
2023-09-06
Ny kalkylator visar stora vinster med ekologisktGenom att välja ekologiskt i matbutiken kan stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel stoppas.… -
2023-09-01
Stor outnyttjad potential i cirkulär ekonomi i NordenEn förhållandevis liten andel av den nordiska industrin är i dag cirkulär och det finns stora… -
2023-08-30
Var med och rösta fram Sveriges bästa klimat startupNär ansökningstiden nu löpt ut för årets upplaga av Startup 4 Climate, en av Europas största… -
2023-08-28
Världens största flytandegörningsenhet för biogas i SödertörnBiokraft passerade i torsdags en viktig milstolpe när den nybyggda anläggningen för flytandegörning…