Redaktör:
Gita Ljunggren
Vi blir allt bättre på sopsortering i Sverige
2021-10-15
Nu presenteras Avfall Sveriges årliga statistik över det kommunala avfallet på läns- och kommunnivå.
Statistiken visar bland annat att den totala mängden insamlade förpackningar och returpapper per person är betydligt högre i kommuner med fastighetsnära insamling.
- Mängden felsorterat, alltså det som hamnar i soppåsen som skulle kunna ha återvunnits på annat sätt än som energi, fortsätter att minska i de kommuner som har infört fastighetsnära insamlingssystem. 1,2 kilo förpackningar och returpapper hamnar i restavfallet i villahushåll med fastighetsnära insamling jämfört med 1,4 kilo förra året.
I villahushåll utan fastighetsnära insamling slängs 1,9 kilo felsorterat, vilket är samma som året innan, säger Jenny Westin, statistikansvarig hos Avfall Sverige. En ökad sortering gör att mer material kan återanvändas och återvinnas, istället för att jungfruligt material används.
Rapporten visar också att kunderna med möjlighet att lämna sin sortering fastighetsnära är nöjdare än andra.
Sedan tidigare finns statistiken på riksnivå presenterad i rapporten ”Svensk Avfallshantering”. Den visar att varje svensk i genomsnitt slängde 466 kg kommunalt avfall förra året. Av det gick 75 kg till biologisk återvinning och 155 kg gick till materialåtervinning.
60 kommuner når upp till det nationella målet till 2020 att minst 50 procent av det uppkomna matavfallet behandlas biologiskt (rötas eller komposteras) så att näringsämnen tas tillvara. 80 kommuner når upp till målet att minst 40 procent av matavfallet ska rötas så att både energi och näringsämnen tas till vara. Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.
- Det nya etappmålet till 2023 är en utmaning - endast en kommun når i dagsläget upp till målet på 75 procent. Men 82 procent av Sveriges kommuner samlar redan in matavfall separat och utbyggnaden fortsätter för att omfatta fler hushåll och fler kommuner, säger Jenny Westin.
I rapporten redovisas även om insamlingen sker i egen regi eller med entreprenör. 65 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av mat- och restavfall, övriga kommuner utför insamlingen i egen regi.
- Kommunerna har ansvar för att se till att hushållens avfall samlas in och återvinns. Det är företrädelsevis större kommuner som har insamling i egen regi, säger Jenny Westin. Det går inte att se någon direkt skillnad i avfallsavgiften, varken i villa eller lägenhet, beroende på utförarform.
Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 321 kronor, inklusive moms, i avfallsavgift 2020. Det blir i snitt 6,36 kronor per dag, eller 193 kronor per månad. Avgiften för hushåll i flerfamiljshus var i medeltal 1 405 kronor per lägenhet.
Kommunindex 25-i-topp:
I rapporten Kommunalt avfall i siffror finns också index för kommuner inom kundnöjdhet, miljö, och bästa avfallskommun totalt sett.
Sedan tidigare har vi presenterat årets avfallskommun som i år blev Falun kommun. Bjuv är högst i topp vad gäller miljöindex och Forshaga kommun har återigen landets nöjdaste kunder.
Statistiken visar bland annat att den totala mängden insamlade förpackningar och returpapper per person är betydligt högre i kommuner med fastighetsnära insamling.
- Mängden felsorterat, alltså det som hamnar i soppåsen som skulle kunna ha återvunnits på annat sätt än som energi, fortsätter att minska i de kommuner som har infört fastighetsnära insamlingssystem. 1,2 kilo förpackningar och returpapper hamnar i restavfallet i villahushåll med fastighetsnära insamling jämfört med 1,4 kilo förra året.
I villahushåll utan fastighetsnära insamling slängs 1,9 kilo felsorterat, vilket är samma som året innan, säger Jenny Westin, statistikansvarig hos Avfall Sverige. En ökad sortering gör att mer material kan återanvändas och återvinnas, istället för att jungfruligt material används.
Rapporten visar också att kunderna med möjlighet att lämna sin sortering fastighetsnära är nöjdare än andra.
Sedan tidigare finns statistiken på riksnivå presenterad i rapporten ”Svensk Avfallshantering”. Den visar att varje svensk i genomsnitt slängde 466 kg kommunalt avfall förra året. Av det gick 75 kg till biologisk återvinning och 155 kg gick till materialåtervinning.
60 kommuner når upp till det nationella målet till 2020 att minst 50 procent av det uppkomna matavfallet behandlas biologiskt (rötas eller komposteras) så att näringsämnen tas tillvara. 80 kommuner når upp till målet att minst 40 procent av matavfallet ska rötas så att både energi och näringsämnen tas till vara. Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.
- Det nya etappmålet till 2023 är en utmaning - endast en kommun når i dagsläget upp till målet på 75 procent. Men 82 procent av Sveriges kommuner samlar redan in matavfall separat och utbyggnaden fortsätter för att omfatta fler hushåll och fler kommuner, säger Jenny Westin.
I rapporten redovisas även om insamlingen sker i egen regi eller med entreprenör. 65 procent av kommunerna anlitar entreprenör för insamling av mat- och restavfall, övriga kommuner utför insamlingen i egen regi.
- Kommunerna har ansvar för att se till att hushållens avfall samlas in och återvinns. Det är företrädelsevis större kommuner som har insamling i egen regi, säger Jenny Westin. Det går inte att se någon direkt skillnad i avfallsavgiften, varken i villa eller lägenhet, beroende på utförarform.
Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 321 kronor, inklusive moms, i avfallsavgift 2020. Det blir i snitt 6,36 kronor per dag, eller 193 kronor per månad. Avgiften för hushåll i flerfamiljshus var i medeltal 1 405 kronor per lägenhet.
Kommunindex 25-i-topp:
I rapporten Kommunalt avfall i siffror finns också index för kommuner inom kundnöjdhet, miljö, och bästa avfallskommun totalt sett.
Sedan tidigare har vi presenterat årets avfallskommun som i år blev Falun kommun. Bjuv är högst i topp vad gäller miljöindex och Forshaga kommun har återigen landets nöjdaste kunder.
Källa: Avfall Sverige
Foto: André De Loisted
Senaste nyheter
-
2023-09-08
Ekologisk höstmarknad i Järna 9 septNu på lördag den 9 september kl. 10-16 kommer vi vara med på Skillebyholms höstmarknad! Vi… -
2023-04-19
Klädbytardagen 22 april – få ny vårgarderob gratisPå lördag 22 april är det dags för årets populära Klädbytardag. Vinsten är stor för både plånboken… -
2020-06-22
60 procent av all svensk ull slängs bortLiselotte från Odensala blir Sveriges första ullrådgivare – hoppas kunna stoppa ullsvinnet. 60… -
2020-02-12
Klädbytardagen 28 mars - ett sätt att ta hand om planetenPå senaste Klädbytardagen bytte 58 000 plagg ägare, nytt rekord! Vi blir allt mer medvetna om hur… -
2020-01-06
Ansvaret för textilavfallet ska utredasRegeringen har beslutat om en utredning som ska se hur producenterna kan få ansvar över… -
2019-11-19
Den europeiska textilkonsumtionen behöver bli cirkulärDen europiska textilkonsumtionen av kläder, skor och hemtextilier förbrukar i genomsnitt runt 1,3… -
2019-10-28
Svensk pappersproduktion av återvunna kläderI dag finns det ingen aktör i världen som i stor skala kan återvinna fiber med ursprung från… -
2019-10-20
Välj miljömärkta produkter som skapar miljönyttaGenom oberoende miljömärkningar kan man som konsument göra konkret miljönytta. Det kan vara allt… -
2019-10-17
World Ecolabel Day miljömärkningarnas dagAllt fler vill göra hållbara val men många upplever att det är svårt att veta vilka alternativ som… -
2019-08-12
Trettiotre nya projekt för en hållbar textilkonsumtionRunt om i landet har kommuner, länsstyrelser och regioner genomfört projekt som klädbytardagar,…