Fyra städer i forskningsprojekt om hållbar stadsodling

https://www.klimatsmart.se/images/news/miun-odling250x172.jpg

Trenden med stadsodlingar ökar runtom i världen, även i Sverige, men hur stor är potentialen utanför storstäderna? I ett nytt forskningsprojekt ska stadsodlingar i fyra små och mellanstora, svenska städer studeras. − Vi vet att livsmedelsförsörjningen är en av vår tids stora utmaningar samtidigt som vi ser ett ökat intresse för ekologisk och lokalproducerad mat. Det har satt fokus på frågor som rör hållbar utveckling, minskade klimatutsläpp och olika lösningar för att säkra lokal livsmedelsproduktion, säger Katarina Girlitli-Nygren, professor i sociologi och verksam vid Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet. Forskningsprojektet har fått drygt sju miljoner kronor i stöd från Formas och kommer att pågå under fyra år. Elin Montelius, medverkande forskare i projektet och verksam vid Risk och krisforskningscentrum vid Mittuniversitetet berättar att projektet bland annat kopplas till regeringens livsmedelsstrategi för perioden 2020 – 2030. I strategin finns målsättningar om att uppnå en konkurrenskraftig livsmedelskedja och i ambitionerna ingår numera satsningar på att göra den svenska livsmedelsproduktionen mer hållbar och med en beredskap för kriser. − Men, i strategin finns inte stadsodlingar beskrivna och vi menar att de skulle kunna utgöra en del i arbetet att uppnå målsättningarna och samtidigt bidra till mer hållbara städer och samhällen i Sverige. Därför blir det angeläget att studera vilka hinder och möjligheter som kan finnas kring just stadsodlingar, säger Henrik Haller, forskare vid Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande. Eftersom Sverige inte har så många större städer utan istället många mindre och mellanstora städer är det framförallt där potentialen finns för att skapa lokal kunskap och strukturer kring stadsodling.  Därför kommer forskarna att studera fyra städer av mindre och mellanstor karaktär (Härnösand, Östersund, Södertälje och Lund) som kommit olika långt i utvecklingen av arbetet med stadsodlingar. − Små och mellanstora städer har på flera sätt goda förutsättningar att utveckla stadsodlingar och blir därför särskilt intressanta att studera. Man kan till exempel anta att det blir mindre konflikter kring nyttjande av mark än i snabbt växande storstäder. Överlag vill vi bidra med kunskap om stadsodlingars betydelse för övergången till mer hållbara städer och samhällen, säger Gertrud Alirani, forskare vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap. Forskarna kommer att utföra policystudier och intervjuer med såväl beslutsfattare som personer engagerade i lokala stadsodlingar samt GIS-kartläggningar och kvantitativa bedömningar av markdata för att få en djupgående förståelse för de fyra fallen. Projektet är tvärvetenskapligt och genomförs i nära samarbete med en referensgrupp med representanter för de fyra städernas olika aktörer.