Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Formas fokuserar stora miljöutmaningar

https://www.klimatsmart.se/images/news/formas250x61d.jpg

Sju områden är särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl. vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. Problem och möjligheter bör stå i centrum när forskningsfrågorna formuleras och ökade satsningar på åtgärdsforskning bör göras inom vissa av dessa områden. Den svenska miljöforskningen håller generellt sett god vetenskaplig kvalitet och hanterar för samhället viktiga frågor. Det är de viktigaste slutsatserna i strategin och analysen av svensk miljöforskning som Formas lämnade till regeringen idag. – I Sverige har vi flera forskningsfinansiärer inom miljöområdet. Det fungerar väl och bidrar till flexibilitet och mångfald. Men det ställer krav på samverkan för bättre koordinering av satsningar, strategier och policyutveckling. Formas kommer därför att bilda ett Avnämarforum som kan fungera som rådgivare till miljöforskningsfinansiärerna, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Formas. Formas har med utgångspunkt i de utmaningar som bland annat finns identifierade i Lunddeklarationen* identifierat sju särskilt relevanta områden för Sveriges framtida miljöforskning, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl. vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. Inom dessa områden finns ett stort antal forskningsfrågor som bör ges hög prioritet. – De möjliga lösningar som finns till problemen inom respektive område är mångfasetterade och komplicerade, och det krävs såväl disciplinär som interdisciplinär och transdisciplinär forskning för att identifiera dessa. Vi behöver forskning som ser till helheten, forskning som är systemorienterad, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Formas. – För att säkerställa att forskningen bidrar med ny viktig kunskap som kan lösa aktuella problem bör avnämare, dvs. de som ska använda forskningsresultaten, involveras redan när forskningsområden ska prioriteras. Det är dock fortsatt forskarna som ska formulera forskningsfrågorna utifrån de prioriterade områdena. Flera av de utvärderingar som rapporten bygger på visar att forskningen har hög samhällsrelevans t ex havsmiljö-, jordbruks-, skogs-, vilt- och energiforskning. Men forskningsresultaten kommer inte alltid i tillräckligt stor utsträckning till användning och nytta i samhället och näringslivet. Kommunikationen av forskningsresultat är många gånger svag och behöver förbättras. – Miljöforskningen behöver internationaliseras ytterligare för att vi ska uppnå högsta kvalitet och relevans. EU:s ramprogram ger forskare möjlighet att samarbeta med de bästa forskarna internationellt och vi uppmuntrar forskare att delta än mer aktivt i dessa samarbeten. Här kan det nordiska forskningssamarbetet fungera som språngbräda, fortsätter Anna Ledin. Den 29 april fick Formas ett regeringsuppdrag att göra en övergripande analys av svensk statligt finansierad miljöforskning samt att ta fram en nationell forskningsstrategi för perioden 2011-2016. Uppdraget har genomförts i samråd med övriga finansiärer dvs Mistra, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, VINNOVA, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Trafikverket. För mer information, kontakta: Anna Ledin, huvudsekreterare, 0703-23 40 15, anna.ledin@formas.se Emilie von Essen, Formas, 0733-50 31 61, eve@formas.se.

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Formas fokuserar stora miljöutmaningar

2011-05-02
Sju områden är särskilt relevanta för den framtida svenska miljöforskningen, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl. vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. Problem och möjligheter bör stå i centrum när forskningsfrågorna formuleras och ökade satsningar på åtgärdsforskning bör göras inom vissa av dessa områden. Den svenska miljöforskningen håller generellt sett god vetenskaplig kvalitet och hanterar för samhället viktiga frågor. Det är de viktigaste slutsatserna i strategin och analysen av svensk miljöforskning som Formas lämnade till regeringen idag.

– I Sverige har vi flera forskningsfinansiärer inom miljöområdet. Det fungerar väl och bidrar till flexibilitet och mångfald. Men det ställer krav på samverkan för bättre koordinering av satsningar, strategier och policyutveckling. Formas kommer därför att bilda ett Avnämarforum som kan fungera som rådgivare till miljöforskningsfinansiärerna, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Formas.

Formas har med utgångspunkt i de utmaningar som bland annat finns identifierade i Lunddeklarationen* identifierat sju särskilt relevanta områden för Sveriges framtida miljöforskning, nämligen Biologisk mångfald, Effektivt och hållbart nyttjande av naturresurser (inkl. vatten), Energi, Havsmiljö, Hållbara städer, Kemikalier och Klimatförändringar. Inom dessa områden finns ett stort antal forskningsfrågor som bör ges hög prioritet.

– De möjliga lösningar som finns till problemen inom respektive område är mångfasetterade och komplicerade, och det krävs såväl disciplinär som interdisciplinär och transdisciplinär forskning för att identifiera dessa. Vi behöver forskning som ser till helheten, forskning som är systemorienterad, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Formas.

– För att säkerställa att forskningen bidrar med ny viktig kunskap som kan lösa aktuella problem bör avnämare, dvs. de som ska använda forskningsresultaten, involveras redan när forskningsområden ska prioriteras. Det är dock fortsatt forskarna som ska formulera forskningsfrågorna utifrån de prioriterade områdena.

Flera av de utvärderingar som rapporten bygger på visar att forskningen har hög samhällsrelevans t ex havsmiljö-, jordbruks-, skogs-, vilt- och energiforskning. Men forskningsresultaten kommer inte alltid i tillräckligt stor utsträckning till användning och nytta i samhället och näringslivet. Kommunikationen av forskningsresultat är många gånger svag och behöver förbättras.

– Miljöforskningen behöver internationaliseras ytterligare för att vi ska uppnå högsta kvalitet och relevans. EU:s ramprogram ger forskare möjlighet att samarbeta med de bästa forskarna internationellt och vi uppmuntrar forskare att delta än mer aktivt i dessa samarbeten. Här kan det nordiska forskningssamarbetet fungera som språngbräda, fortsätter Anna Ledin.

Den 29 april fick Formas ett regeringsuppdrag att göra en övergripande analys av svensk statligt finansierad miljöforskning samt att ta fram en nationell forskningsstrategi för perioden 2011-2016. Uppdraget har genomförts i samråd med övriga finansiärer dvs Mistra, Strålsäkerhetsmyndigheten, Naturvårdsverket, VINNOVA, Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Trafikverket.

För mer information, kontakta:
Anna Ledin, huvudsekreterare, 0703-23 40 15, anna.ledin@formas.se
Emilie von Essen, Formas, 0733-50 31 61, eve@formas.se.
Källa: Formas

Senaste nyheter