Klimatsmart - genvägen till sköna gröna köp

Miljöåret 2017 och visioner för 2018

https://www.klimatsmart.se/images/news/snf-karin-johanna250x157.jpg

Trots många orosmoln, förde året som gick med sig viktiga framsteg för miljön. Miljösegrar som Naturskyddsföreningen har varit med och drivit på. Året som gått: Riksdagen antog ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Riksdagen beslutade också om flera nya styrmedel inom transportområdet som vår förening sedan många år tillbaka har föreslagit och lobbat för, till exempel bonus-malus, reduktionsplikt och en flygskatt. Under 2017 lyckats vi få upp frågan om de konsumtionsrelaterade utsläppen på agendan. Ekologiskt odlad mat är en annan fråga som vår förening länge har kämpat för. Under året som gick kunde vi glädja oss åt ett fortsatt rekord på den svenska ekomarknaden: försäljningen ökade med nästan 8 procent under första halvåret och regeringen gör en satsning på att stödja ekologisk produktion. I dess handlingsplan för att uppnå livsmedelsstrategin finns mål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030. Regeringen har också aviserat en ytterligare satsning på ängs- och betesmarker. 2017 var ett år då frågorna om hur vi ska bruka och skydda vår skog ställdes på sin spets, inte minst genom att statens eget Skogsbolag, Sveaskog, fortsatte avverka och planera för avverkning av skyddsvärd skog. Men regeringens beslut om en landsomfattande nyckelbiotopsinventering är ett rejält kvitto på Naturskyddsföreningens arbete med att få till stånd en sådan inventering. Vi kan också glädja oss åt att 75 procent av landets kommunala förskolor nu jobbar med ”giftfri förskola” och att det äntligen finns PFAS-fri impregnering för skor som är märkt med Bra Miljöval. Det finns också många andra miljöbeslut som inger hopp, till exempel inom havsmiljön, där havsmiljömötet, som hölls i New York i juni, på initiativ av Sverige och Fiji, förde med sig många viktiga beslut och löften, inte minst från den svenska regeringens sida. Till exempel utlovades 50 miljoner kronor till FN:s arbete mot illegalt fiske, bättre reglering av fiske i skyddade områden samt ett förbud mot mikroplaster i kosmetika på Östersjönivå. Listan över 2017 års miljösegrar kan göras ännu längre och det är viktigt att summera våra framgångar så att vi inte fastnar i misströstan över alla till synes oöverstigliga problem, såsom ökande halter av växthusgaser i atmosfären, skogar och hav som skövlas, kemikalier och plast som fyller våra hav och vattendrag, miljöaktivister som mördas och ekosystem nära kollaps. För det är oerhört viktigt att se att det lönar sig att driva på för en positiv förändring, men också att förändringar kommer till stånd genom kunskap, engagemang, nytänkande och hårt arbete. Världen behöver mer än någonsin människor med vilja, hopp och mod att förändra, såväl ledare inom politik och företag som människor i de breda folklagren. Året som kommer: Inför det nya året önskar vi oss en samhällsdebatt och inte minst en valrörelse som på riktigt ger miljöutmaningarna sin rättmätiga plats. Och inte bara som enskilda sakfrågor utan som en viktig utgångspunkt för vår framtid. Klimatfrågan behöver självklart ges ett stort utrymme och den behöver sättas i en bred kontext, där vi ser att klimatfrågan utgör en del av en större fråga som handlar om att samhällsutveckling och naturens förutsättningar oundvikligt är sammanflätade. Att det inte går att kompromissa med de ”planetära gränserna”. Det innebär att vi inte kan lösa vare sig välfärds- eller klimatutmaningar genom att offra andra viktiga miljöfrågor. Ett tydligt exempel är forskarrapporterna om att viktiga ekosystem har försvagats i sin förmåga att suga upp koldioxid i atmosfären. Allt hänger ihop. Därför måste vi på allvar våga tala om och vidta åtgärder för ändrade konsumtionsmönster och en utveckling som inte bygger på mer volym. Detta vet vi, men tyvärr har den insikten ännu inte fått det konkreta genomslag som den akuta situation vi och vår planet befinner oss i kräver. Det finns många och hoppingivande exempel på framsteg inom forskning, företagande, bland medborgare och inom politiken. Det ska vi ta med oss in i nästa år men vi måste dessutom lägga in en högre växel och vi måste faktiskt också ändra kurs. Med förhoppning om ett framgångsrikt år för miljön 2018! /Karin Lexén, generalsekreterare samt Johanna Sandahl, ordförande, Svenska Naturskyddsföreningen

NYHETSBREV

 

Kategorier

Redaktör:
Jens Ljunggren

Dela på Facebook

Miljöåret 2017 och visioner för 2018

2018-01-15
Johanna Sandahl och Karin Lexén
Trots många orosmoln, förde året som gick med sig viktiga framsteg för miljön. Miljösegrar som Naturskyddsföreningen har varit med och drivit på.

Året som gått:
Riksdagen antog ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Riksdagen beslutade också om flera nya styrmedel inom transportområdet som vår förening sedan många år tillbaka har föreslagit och lobbat för, till exempel bonus-malus, reduktionsplikt och en flygskatt. Under 2017 lyckats vi få upp frågan om de konsumtionsrelaterade utsläppen på agendan.

Ekologiskt odlad mat är en annan fråga som vår förening länge har kämpat för. Under året som gick kunde vi glädja oss åt ett fortsatt rekord på den svenska ekomarknaden: försäljningen ökade med nästan 8 procent under första halvåret och regeringen gör en satsning på att stödja ekologisk produktion. I dess handlingsplan för att uppnå livsmedelsstrategin finns mål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk år 2030. Regeringen har också aviserat en ytterligare satsning på ängs- och betesmarker.

2017 var ett år då frågorna om hur vi ska bruka och skydda vår skog ställdes på sin spets, inte minst genom att statens eget Skogsbolag, Sveaskog, fortsatte avverka och planera för avverkning av skyddsvärd skog. Men regeringens beslut om en landsomfattande nyckelbiotopsinventering är ett rejält kvitto på Naturskyddsföreningens arbete med att få till stånd en sådan inventering.

Vi kan också glädja oss åt att 75 procent av landets kommunala förskolor nu jobbar med ”giftfri förskola” och att det äntligen finns PFAS-fri impregnering för skor som är märkt med Bra Miljöval.

Det finns också många andra miljöbeslut som inger hopp, till exempel inom havsmiljön, där havsmiljömötet, som hölls i New York i juni, på initiativ av Sverige och Fiji, förde med sig många viktiga beslut och löften, inte minst från den svenska regeringens sida. Till exempel utlovades 50 miljoner kronor till FN:s arbete mot illegalt fiske, bättre reglering av fiske i skyddade områden samt ett förbud mot mikroplaster i kosmetika på Östersjönivå.

Listan över 2017 års miljösegrar kan göras ännu längre och det är viktigt att summera våra framgångar så att vi inte fastnar i misströstan över alla till synes oöverstigliga problem, såsom ökande halter av växthusgaser i atmosfären, skogar och hav som skövlas, kemikalier och plast som fyller våra hav och vattendrag, miljöaktivister som mördas och ekosystem nära kollaps.

För det är oerhört viktigt att se att det lönar sig att driva på för en positiv förändring, men också att förändringar kommer till stånd genom kunskap, engagemang, nytänkande och hårt arbete. Världen behöver mer än någonsin människor med vilja, hopp och mod att förändra, såväl ledare inom politik och företag som människor i de breda folklagren.

Året som kommer:
Inför det nya året önskar vi oss en samhällsdebatt och inte minst en valrörelse som på riktigt ger miljöutmaningarna sin rättmätiga plats. Och inte bara som enskilda sakfrågor utan som en viktig utgångspunkt för vår framtid.

Klimatfrågan behöver självklart ges ett stort utrymme och den behöver sättas i en bred kontext, där vi ser att klimatfrågan utgör en del av en större fråga som handlar om att samhällsutveckling och naturens förutsättningar oundvikligt är sammanflätade. Att det inte går att kompromissa med de ”planetära gränserna”. Det innebär att vi inte kan lösa vare sig välfärds- eller klimatutmaningar genom att offra andra viktiga miljöfrågor.

Ett tydligt exempel är forskarrapporterna om att viktiga ekosystem har försvagats i sin förmåga att suga upp koldioxid i atmosfären. Allt hänger ihop. Därför måste vi på allvar våga tala om och vidta åtgärder för ändrade konsumtionsmönster och en utveckling som inte bygger på mer volym. Detta vet vi, men tyvärr har den insikten ännu inte fått det konkreta genomslag som den akuta situation vi och vår planet befinner oss i kräver.

Det finns många och hoppingivande exempel på framsteg inom forskning, företagande, bland medborgare och inom politiken. Det ska vi ta med oss in i nästa år men vi måste dessutom lägga in en högre växel och vi måste faktiskt också ändra kurs.

Med förhoppning om ett framgångsrikt år för miljön 2018!

/Karin Lexén, generalsekreterare samt Johanna Sandahl, ordförande, Svenska Naturskyddsföreningen

Senaste nyheter