Energimyndigheten utvecklar internationella klimatinsatser

https://www.klimatsmart.se/images/news/

Energimyndigheten driver genom programmet för internationella klimatinsatser ett långsiktigt arbete som minskar växthusgasutsläppen i utvecklingsländer och som främjar internationellt klimatsamarbete. Idag får nära 250 klimatprojekt för mer förnybar energi och smartare energianvändning stöd. Energimyndigheten lämnar idag över programmets årsrapport för 2014 till regeringen. Under 2014 fick tolv nya projekt stöd, bland annat energieffektiv LED-belysning i Kamerun, effektivare hushållsspisar i Rwanda, bioenergi i Sydafrika, biogas i Indonesien, vindkraft på Kap Verde och energieffektivisering i fattiga hushåll i Mongoliet. Sverige stödjer därmed nu nästan 100 enskilda klimatprojekt i 28 låg- och medelinkomstländer och deltar därutöver i nio multilaterala klimatfonder, som i sin tur stödjer över 140 klimatprojekt. – Genom Energimyndighetens stöd till internationella klimatinsatser bidrar Sverige både till utsläppsminskningar om cirka 30 miljoner ton koldioxidekvivalenter och till hållbar utveckling i projektens värdländer, säger Ola Hansén, enhetschef för internationella klimatinsatser på Energimyndigheten. De beslut om stöd som hittills fattats inom programmet uppgår till cirka två miljarder kronor, varav hälften redan betalats ut till projekten. Programmet pågår sedan 2002 och fokus ligger på förnybar energi, energieffektivisering och avfallshantering som leder till minskade metanutsläpp. Energimyndigheten har satsat särskilt på projekt i Afrika, minst utvecklade länder och små önationer under utveckling. Utöver klimatnyttan bidrar projekten konkret till energiomställning och fattigdomsbekämpning. Programmet har bidragit till ökad förnybar el i utvecklingsländer, genom ny produktionskapacitet på drygt 2 000 MW. Energimyndigheten är regeringens expertmyndighet för att utveckla FN:s samarbetsmekanismer för internationell klimatfinansiering och utsläppshandel. Det sker genom att myndigheten bidrar i FN:s klimatförhandlingar, deltar i internationella samarbeten och använder mekanismerna i stödet till klimatinsatser. De insatser som hittills fått stöd genom myndighetens program har främst utvecklats inom ramen för FN:s och Kyotoprotokollets ”Clean Development Mechanism” (CDM). Läs mer om myndighetens bidrag till mekanismernas utveckling i årsrapporten. Under FN:s ledning pågår intensiva klimatförhandlingar för att försöka nå fram till ett nytt globalt klimatavtal för perioden efter 2020. Avsikten är att avtalet ska omfatta alla världens länder och kunna begränsa den globala temperaturhöjningen till max två grader. Det svenska miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” har samma mål. Tvågradersmålet kräver internationellt samarbete eftersom ambitiösa utsläppsminskningar i höginkomstländer, som Sverige, inte ensamt räcker till. För att nå målet krävs också snabba och omfattande utsläppsminskningar i medel- och låginkomstländer, något som förutsätter stöd från de rikare länderna. – Nu behöver samarbetsmekanismerna utvecklas vidare för att kunna ge effektivt stöd åt ännu större utsläppsminskningar i de låg- och medelinkomstländer där utsläppen ökar som snabbast. Inom FN pågår en sådan utveckling och Sverige ligger långt fram i detta arbete efter många års obrutet engagemang, säger Ola Hansén.