Elprylar borde användas längre

https://www.klimatsmart.se/images/news/Naturvardsverket-logga_1_72x80.gif

Jämfört med andra länder samlar vi in mycket elektriska och elektroniska produkter för återvinning. Det är bra att materialet tas till vara. Samtidigt är vår stora konsumtion av elprylar ohållbar. Det vore bättre om vi kunde använda sakerna längre. SMED (Svenska MiljöEmmissionsData) har, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram en ny studie över flöden av konsumentnära elektronik och elavfall i Sverige. Den visar att vi har en bra överblick över vilka typer av flöden av elektronik och elavfall vi har till, från och inom Sverige. Enligt beräkningarna använder vi minst 160 kilo elektriska och elektroniska produkter/person och år i Sverige. Och varje år ökar mängden datorer, kylskåp, telefoner och andra produkter vi använder med fyra kilo i hem och på arbetsplatser. Då tillkommer elektronik som finns i våra hem men inte längre används, till exempel mobiltelefoner som ligger i byrålådan. Det är viktigt att dessa uttjänta prylar lämnas in till återvinning så att materialet kan tas till vara. Alla produkter vi använder blir så småningom avfall. Elavfall är det snabbast växande avfallsslaget och prognoser visar att vi på global nivå snart når 50 miljoner ton per år. Ett omarbetat EU-direktiv om producentansvar för elektroniska och elektriska produkter är på gång och med det kommer hårdare krav på insamling. Idag finns krav på att samla in fyra kilo elavfall per person och år. I Sverige samlar vi in ungefär 16 kilo per person och år. I framtiden ska mängderna som samlas in relateras till hur mycket produkter som säljs vilket innebär hårdare krav på insamlingen i Sverige. De som tillverkar eller importerar en vara till Sverige är producenter. Producenterna av elprodukter rapporterar hur mycket som har sålts, samlats in och återvunnits till Naturvårdsverket. De mängder som studien fått fram stämmer i stort med de som rapporteras in. Däremot känner vi idag inte till storleken på andra flöden, till exempel fastighetsnära insamling i hyreshus. Det går utanför de insamlingssystem som är knutna till producentansvaret. Vi skulle också ha nytta av att kunna skilja ny och begagnad elektronik åt i de mängder som exporteras och importeras. Sedan tidigare har vi känt till att det slängs en del elavfall i hushållssoporna och förpackningsinsamlingen. Totalt beräknas 12 000 ton per år hamna på fel ställe. Det motsvarar 1,3 kg per invånare som skulle kunna materialåtervinnas. Både Naturvårdsverket och andra aktörer är inne på att insamlingen, speciellt av smått elavfall som lätt hamnar i soppåsen, måste utvecklas för att underlätta för människor att göra rätt. Elavfall kan bland annat innehålla kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel. Om avfallet inte tas om hand på rätt sätt kan det skada miljön och människors hälsa. Dessutom kan värdefulla resurser, som metaller, gå förlorade ur kretsloppet. EU vill att medlemsländerna ska bli mer resurseffektiva med tanke på att jordens resurser är ändliga. Det finns flera sätt att minska miljöproblemen som är förknippade med elavfall. - Lämna in gamla mobiler och andra uttjänta elprylar till återvinningscentralen eller butiker som säljer sådana produkter. Och släng inte elavfall i soporna! - På sikt handlar det också om att förlänga livslängden på produkter och att reparera och återanvända saker mer. Som konsument bör vi också fundera en extra gång över vårt behov innan vi köper en ny el produkt. En av vår tids stora utmaningar är minska de ständigt ökande avfallsmängderna. Naturvårdsverket arbetar med ett program för att förebygga avfall och där kommer sådana frågeställningar upp.