Den nya generationens fordonsbränslen

https://www.klimatsmart.se/images/news/Swecologo.gif

Ett nytt begrepp som härrör sig till den nya generationens fordonsbränslen och är ett hinder vid köp av bilar med ny energiteknik. Antar att ångesten också avser själva oron vid körningen dvs om batterikapaciteten räcker till nästa laddstolpe, eller om jag har gas nog till nästa mack osv. Jag läste att det är oljelandet Norge som leder elbilsförsäljningen i Europa. Hur kommer det sig? Är det skatteregler eller andra subventioner som styr? I Oslo kör du förbi köerna i bussfilen om du kör elbil. Du betalar inga vägtullar, du betalar ingen parkeringsavgift osv så visst låter det bekvämt. Frågan är bara hur länge man har dessa förmåner? Eftersom det fortfarande inte fått någon större genomslagskraft (450 registrerade elbilar i Sverige 2011) måste problematiken främst ligga i distrubitionssystemen och att man på allvar inte ser att största hindret kanske är just “räckviddsångest”. Tekniken finns ju och är fantastisk. Jag som är Audinörd och har fyrhjulsdrift och design som viktiga parametrar får köra i “skamfilen” med min, förvisso jäkligt snåla, dieselmotor. Nu öppnar sig emellertid en helt ny värld där Audis el-program lanseras och jag kan få fyra oberoende elmotorer, en vid varje hjul…vilken möjlighet för fyrhjulsdriften! Räckviddsångesten har man löst med en hybridlösning dvs att det finns en liten dieslmotor som kan ladda. Helt övertygad blir jag nog inte förrän man löst batterifrågan med universella utbytessystem. Gasolflaskan till grillen hemma byter man i stort sett överallt. Varför inte ha ett “plug in system” för batterier också? Då är inte batteripacket en fast monterad, ägd del av bilen utan du kör in på stationen betalar för ett nyladdat…klick… ett nyladdat pack för 20 mil till är monterat. Samma pack till en Porsche Cayenne som till en Nissan Leaf. Kan vi lösa denna del ser jag inga hinder alls för en blomstrande (bildligt talat) framtid för riktigt bra, snygga och funktionsdugliga elbilar. Om Statoil med flera kedjor förstår att det inte är värdet i deras oljeprodukter som bygger företagets ekonomi. Det är kunderna som köper produkterna och distributuionssystemet som är värdet. Nätet för distribution av bensin och diesel finns ju redan, tankkorten har vi ju redan. Det enda de behöver göra är att byta produkt. Det finns ett känt exempel på detta fenomen och det skedde då de s.k. “isgubbarna” som levererade is till våra kylbodar i hushållen blev utkonkurrerade av kylskåpen. De konkursade en efter en. Hade de förstått att de satt på värdet dvs deras kunder och ditrubitionsnät hade de bara behövt byta produkt från is till…ja just det …kylskåp och kanske det man har i det. M a o in med oljeindustrin i utvecklingen av framtidens eldistributionssystem för fordon, då kommer det att börja hända saker. Till sist måste jag få gratulera vår hållbarhetschef, Andreas Gyllenhammar för ett lyckat arbete med att igår få in Sweco i WBCSD (World Business Council for Sustainability organizations). Ett jätteviktigt steg för att få en riktigt bra global plattform för Sweco. Grattis! Andreas kommer säkert blogga om detta själv.