Avloppsslam på åkrar ger många fördelar

https://www.klimatsmart.se/images/news/jord250x163.jpg

Fosfor är en begränsad resurs som är nödvändig för att vi ska få mat på bordet. Det avloppsslam som sprids på Närkes åkrar är rikt på fosfor, det kontrolleras och kvaliteten förbättras år från år. Avloppsslam på åkrar orsakar en del debatt. Fördelarna med att ta vara på slammet är många. I detta finns ett kretsloppstänkande, man återför näringsämnen på ett säkert sätt och minskar behovet av konstgödning. Omfattande utredningar har gjorts och det finns inget som pekar på att återföring av slam innebär risker för matens kvalitet. På avloppsreningsverket i Skebäck renas det örebroarna spolar ned i sina toaletter. I stora dammar sjunker slammet till botten, skrapas upp, rötas och blir till biogas och slam att sprida på åkrarna. Begreppet slam får kanske många att tänka på något illaluktande, fuktigt och slemmigt. Mattias Persson, processingenjör, visar upp en handfull materia som ser ut som jord och är praktiskt taget luktfri. – I våras spred tre lantbrukare slammet på sina åkrar och till hösten gör ett tiotal det. Det är egentligen bäst att sprida det just på hösten. Jag var med när en av lantbrukarna spred slammet i våras och inte heller då kunde vi känna någon besvärande lukt, säger Mattias. – Ungefär hälften av all mat vi äter kommer från andra länder. I flera av de här länderna är det vanligt med slamgödsling. Kraven som ställs är inte alls lika tuffa som i Sverige. Med REVAQ-certifieringen har vi Europas strängaste krav för kretslopp, tillägger Lisa Osterman, enhetschef. När det gäller matproduktion är fosfor en oersättlig produkt som bryts framför allt i Kina och Marocko. – Fosfor bryts ur jordskorpan och kommer att ta slut, även om vi inte vet när. När fosfor bryts får man med kadmium. Vi i Sverige har råd att köpa fosfor med låg kadmiumhalt, medan fattiga länder inte har det, berättar Mattias och fortsätter – Genom att återföra den fosfor som finns i slammet till åkrarna, kan vi ersätta 40 procent av Sveriges användning av konstgödsel. Innan det sprids lagras slammet under minst sex månader för att man ska vara säker på att det inte finns några salmonellabakterier i det. – Det är den indikator vi använder som också visar att det inte finns några smittspridande bakterier, förklarar Mattias. Slammet vid reningsverket är REVAQ-certifierat, en certifiering som branschorganisationen Svenskt Vatten tagit fram tillsammans med LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln. Kraven i REVAQ är betydligt högre än de som ställs i europeisk och svensk lagstiftning. – Vi fick vårt certifikat i april förra året. Vi gör internrevisioner tillsammans med reningsverket i Uppsala och varje år är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut här på plats och gör kontroller, berättar Lisa. I debatten framhålls ibland riskerna med att läkemedelsrester i slammet tas upp av växterna. – De flesta läkemedel är vattenlösliga, vilket gör att endast en liten del fastnar i slammet, säger Lisa. Mindre försök har också visat att läkemedel inte tas upp av växterna, säger Lisa och fortsätter: – I Skåne har man gjort omfattande undersökningar och kunnat konstatera att slamgödslad mark inte heller ökar växternas upptag av tungmetaller. Hushållningssällskapet har rapporterat om det. Tack vare ett förebyggande arbete, ett arbete "uppströms" som Lisa säger, har halterna av tungmetaller också minskat i Örebros avloppsvatten. För inte länge sedan kunde örebroarna mötas av affischer där man uppmanades att inte spola ned något annat på toaletten än kiss och bajs.